Alma-teleskopet i Chile ska använda nya mottagare från Chalmers för att observera yttre rymden. Arkivbild.
Alma-teleskopet i Chile ska använda nya mottagare från Chalmers för att observera yttre rymden. Arkivbild. Bild: Y. Beletsky

Svensk teknik kan se längst bort i universum

En grupp på Chalmers har utvecklat ett instrument som gör att man kan lära sig mer om de mest avlägsna delarna av universum. Tekniken har nu skickats till radioteleskopet Alma i Chile.

ANNONS
|

På Chajnantorplatån i Chile hittar man Alma-teleskopet, bestående av 66 stycken radioteleskop som alla har mottagare för observationer på olika våglängder. På grund av universums expansion så har ljusstrålar från de mest avlägsna objekten i rymden en längre våglängd än vad man tidigare har kunnat uppfatta och mäta. Normalt sett blockeras strålarna av vattenånga i luften. Men beläget 5 000 meter över havet är platån en av få platser i världen där luften är tillräckligt torr för att man ska kunna se spår av detta ljus.

Forskningsgruppen för avancerad mottagarutveckling (GARD) på Chalmers, har skapat ett instrument som kan ta emot strålar med den här våglängden för observation.

ANNONS

– Vår forskning ledde till att vi har byggt jättebra frekvensomvandlare, säger Victor Belitsky, professor och ledare för forskningsgruppen.

Omvandlarna ska nu användas i Alma-teleskopet i Chile. De specifika våglängderna som man vill kunna observera har frekvenser som kallas för band 5 och det är det som Chalmersforskarna nu har lyckats skapa.

– Med band 5 kan man också upptäcka och bygga teorier kring vatten i rymden, berättar Victor Belitsky.

Mottagaren kan alltså hjälpa till med att upptäcka vatten i rymden och observera de äldsta objekten i universum. Det kan ge forskare ny förståelse för hur stjärnor, planeter och galaxer föds.

– Det är ganska coolt. Vi kan inte kontrollera och optimera alla detaljer men vi försöker så bra vi kan, säger Victor Belitsky.

Nyckeln till att kunna mäta de svaga signalerna är att minska det störande bruset. För att lyckas med det använder mottagarna supraledande komponenter i riktigt kalla temperaturer, nämligen minus 269 grader Celsius, fyra grader från den absoluta nollpunkten.

ANNONS