Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

1/2

Stora mörkertal gällande sexuella trakasserier i skolan: "Ett osynliggörande av ett problem"

I dagarna är det skolstart för 1 300 000 barn i Sverige. För många innebär återkomsten till skolan en glädjefylld återförening med kompisarna – för andra ångest och en klump i magen. Men sexuella trakasserier i skolmiljö är på många sätt en vit fläck på kartan.

– Som skolungdom är det större risk att du blir utsatt för trakasserier i skolan än på festival, konstaterar Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.

Skolan är den offentliga miljö i vilken de flesta fysiska sexuella trakasserierna äger rum. I årets upplaga av organisationen Friends rapport svarade sju procent av eleverna på mellanstadiet och tio procent av högstadieeleverna ja på frågan om de blivit utsatta för sexuella trakasserier av andra elever under det gångna året. Fler tjejer än killar utsätts och kränkningarna börjar i många fall redan i förskolan.

De sexuella trakasserierna inbegriper inte bara rent fysiska ofredanden utan kan även handla om andra typer av kränkande behandling av sexuell karaktär; ovälkomna kommentarer, blickar, meddelanden och ryktesspridning.

– Orsakerna kan man ofta hämta i normer och föreställningar om hur flickor och pojkar ska bete sig och vad som är okej och inte. Men det finns inget utrymme för att sålla eller bagatellisera. Det kan inte ursäktas som skojbråk eller "kärlek börjar med bråk", säger Hugo Wester.

LÄS ÄVEN: "Har man kort kjol får man räkna med blickar och kommentarer"

Sexuella trakasserier har normaliserats

Friendsrapporten tydliggör att mörkertalet sannolikt är stort. Enkätsvaren varierar beroende på hur frågan är ställd, och då ett sexuellt ofredande ofta är förknippat med mycket skam kommer inte heller alla fall upp till ytan. Forskning tyder även på att sexuella trakasserier i skolmiljö har normaliserats bland både elever och personal och att skolor inte alltid anmäler vad som sker. Det råder en föreställning om att trakasserierna är del av ett normalt beteende och något man får lära sig att leva med som ung.

Katja Gillander Gådin vid Mittuniversitetet forskar bland annat kring kvinnors och mäns hälsa ur ett genusperspektiv. Enligt henne är forskningsunderlaget om sexuella trakasserier i skolmiljö begränsat; den hitintills enda nationella studien i ämnet genomfördes 2001.

– Märkligt nog är det inget jättestort forskningsområde i Sverige. Man frågar barnen om mobbning och kränkande behandling men ignorerar sexuella trakasserier i de flesta fall. Det är ett osynliggörande av ett problem, både aktivt från vissa och omedvetet från andra, säger hon.

Avsaknaden av forskning och statistik gör det svårt att fastställa om sexuella trakasserier i skolan är ett problem som växer. Oavsett är det ett stort problem som är minst lika omfattande som annan kränkande behandling i skolorna, konstaterar Katja Gillander Gådin. Att problematiken kan fortgå kan till en del förklaras med en normaliseringsprocess.

– Dels är det en normalisering för den enskilda individen som utsätts eller som utsätter andra, sedan är det en normalisering på skolnivå och sedan på samhällsnivå – som att det här är något vi inte ens frågar om i nationella enkäter om skolelevers hälsa, säger hon.

LÄS ÄVEN: Ingen vet hur många som utsätts i Göteborg

Ökad risk för depression och självskadebeteende

Hugo Wester på Skolverket arbetar bland annat med frågor som rör värdegrunder, kränkningar och trakasserier i skolan. Han konstaterar att de elever som utsätts för sexuella kränkningar har svårare att tillgodogöra sig kunskap och klara av skolarbetet.

– Barn har rätt att få gå till skolan och vara trygga och säkra. Om man blir utsatt för sexuella trakasserier har man förstås mycket sämre förutsättningar för att lära och för att utvecklas, säger han.

Enligt Katja Gillander Gådin visar studier att utsatthet för sexuella trakasserier påverkar lusten och viljan att vara i skolan, men även att det har en stor inverkan på den psykiska hälsan.

– Vi ser att det finns en koppling till ökade psykosomatiska symptom generellt, med ökad risk för depressiva symptom och självskadebeteende, säger hon.

Behöver du hjälp?

  • Lita på känslan. Bara du själv kan bestämma om något känns obehagligt eller dåligt. Det spelar ingen roll om den andra personen menar illa eller inte.
  • Berätta för någon. Det är viktigt att du får hjälp om du utsätts för sexuella trakasserier. Prata med en förälder, lärare eller någon annan du litar på.
  • Prata av dig. Att utsättas för sexuella trakasserier kan göra att du mår dåligt och behöver hjälp för att må bättre. Både tjejer och killar kan exempelvis få hjälp via bris.se eller telefonnummer 116 111.
  • Sexuella trakasserier kan anmälas till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om du upplever att skolan inte tar dig på allvar.

Källa: UMO

Mest läst