- Det är klart att det påverkar undervisningen, säger Magnus Oskarsson, nationell projektledare för Pisa i Sverige.
I mars pågick Pisa-proven ute i 205 av landets skolor. Pisa-proven är obligatoriska för de skolor som slumpmässigt valts ut att delta, men de är inte betygsgrundande. Däremot är det ytterligare ett prov att lägga till de många nationella prov som fyller vårterminen för framför allt 6:or och 9:or.
De nationella proven inrättades för att stödja en rättvis och likvärdig betygssättning. Men det har kommit en hel del synpunkter på proven, framförallt från lärarhåll.
- Vi har fått in synpunkter om att det är väldigt mycket arbete, särskilt för lärare i 6:an, med att administrera, rätta och bedöma proven, säger Karin Hector-Stahre, chef för prov- och bedömningsenheten på Skolverket. I årskurs 6 är det ju ofta en lärare som undervisar i alla ämnen, och då blir det ganska mycket att hantera för en person. I årskurs 9 är det istället fördelat på ämneslärare, och det blir inte samma belastning på varje enskild lärare.
På bara ett fåtal år har det också varit mycket nytt att sätta sig in i för lärarna, särskilt i årskurs 6.
- Det kom en ny betygsskala 2011, i årskurs 6 var det nytt att överhuvudtaget sätta betyg, en ny kursplan och dessutom tillkom de nationella proven i ett par ämnen, säger Karin Hector-Stahre.
De nationella proven har också fått positiv respons. I enkätsvar till Skolverket har lärarna visat sig vara nöjda med provens utformning, och sett dem som en hjälp att bättre förstå vad som ska bedömas enligt den nya kursplanen. Men den sammanlagda arbetsbördan av proven har för många varit tung, många anser att det tagit alldeles för mycket tid att rätta proven.
- En utredning pågår just nu om att digitalisera delar av proven, och även att sköta rättningen centralt, säger Karin Hector-Stahre.
Sveriges resultat i den internationella Pisa-undersökningen har blivit allt sämre, parallellt med att de nationella proven blivit allt fler.
Magnus Oskarsson är nationell projektledare för Pisa-undersökningen i Sverige. Han tror inte att en mängd prov ökar resultaten i skolan, utan snarare ökar pressen på eleverna och utanförskapet för en del elever.
- Något som tydligt syntes i Pisa 2012 var att vi inte ser några som helst positiva effekter med fler prov, säger han. Däremot syns en ökad skillnad mellan skolor och mellan elever. De bästa skolorna har inte fått bättre resultat, de är inte bättre än de var för tio år sedan. Samtidigt har antalet skolor med låga resultat blivit många, många fler.
Magnus Oskarsson anser att den stora mängden prov innebär ett ökat tryck för både elever och lärare.
- På vårterminen i sexan och nian kan man säga att eleverna är väldigt upptagna av att göra nationella prov, säger han. Det är klart att det påverkar undervisningen. Proven tar lång tid för lärarna att rätta, till exempel. Och för eleverna är de viktiga för att de ska komma in på den gymnasieutbildning de vill gå.
I början av mars gjordes en ändring i skolförordningen som innebär att de nationella proven i SO och NO i årskurs 6 blir frivilliga för skolor att genomföra.
- Vi har fått en del frågor från rektorer, säger Karin Hector-Stahre. Det handlar både om skolor som vill avbeställa provet och skolor som vill fortsätta.
Fakta: Nationella prov
2005 hade man nationella prov i åk 5 och 9 i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matte. I åk 5 var proven frivilliga.
Sedan dess har flera prov lagts till.
2009: Prov i NO i åk 9. Ämnesprov införs i åk 3.
2012: Proven flyttas från åk 5 till åk 6 och görs obligatoriska.
2013: Prov i SO i åk 6 och åk 9. Prov i NO för åk 6.
2015 ser de nationella proven ut så här:
Åk 3: Prov i matematik och svenska/svenska som andraspråk.
Åk 6: Prov i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk, ett SO-ämne och ett NO-ämne.
Åk 9: Prov i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk, ett SO-ämne och ett NO-ämne.
