Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/4

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Stadsdelsnämnderna på väg att försvinna

    Stadsdelsnämnderna kan komma att försvinna. Politikerna i kommunstyrelsen är nu överens att utreda en framtida organisation med centrala nämnder.

    Stadsdelsnämndernas verksamhet har blivit allt mindre. Den 1 juli flyttades ansvaret för skola och förskola till centrala nämnder. Ansvaret för stadsdelarnas bibliotek är på väg att flyttas till kulturnämnden. Tidigare har andra funktioner, som konsument- och medborgarservice, lyfts bort.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    En utredning om hur det som är kvar ute i stadsdelarna ska organiseras har pågått en tid och nu, när utredningen går in i en andra fas, vill politikerna att inriktar sig på en organisation som helt bygger på centrala nämnder. Det framgår av ett yrkande som alla partier i kommunstyrelsen ställt sig bakom.

    KD vill skrota stadsdelsnämnderna

    David Lega, kommunalråd (KD), tycker att det är ett steg i rätt riktning.

    – Som parti har vi landat i att stadsdelarna har spelat ut sin roll och att vi behöver en annan organisation, säger han.

    Redan för ett och ett halvt år sedan skrev han i ett debattartikel i GP att det var dags att skrota stadsdelsnämnderna, eftersom de leder till bristande likvärdighet över staden och oklara ansvarsförhållanden.

    – Den organisation vi har är svår att förstå. Tidigare gick man till stadsdelen om det gällde grundskolan, men till utbildningsförvaltningen om det gällde gymnasiet. Det var inte konsekvent.

    Även Socialdemokraterna lutar mot att avveckla stadsdelsnämnderna helt.

    "Risk att det inte blir lika över staden"

    – Vi gjorde en intern utredning för ett och ett halvt år sedan och då var vi hyfsat överens om att vi vill fortsätta med centraliseringstanken. Sedan måste det hanteras på ett varsamt sätt, säger Ingrid Andreae, biträdande kommunalråd (S).

    Vad talar för ytterligare centralisering?

    – Nu när vi jobbat med grundskolan och förskolan, så blir det mer och mer tydligt hur olika vi hanterar saker i stadsdelarna. Det behöver inte vara fel, men det får inte vara så att det inte blir jämlikt över staden.

    LÄS MER: Oviss framtid för stadsdelarna

    Axel Josefson, kommunalråd (M), tycker också att det finns nackdelar med dagens organisation.

    – Det har inte fungerat optimalt, främst för att det varit svårt för oss att säkerställa att pengarna används till det vi vill att de ska användas. Till exempel har vi sett att satsningar på skolområdet som vi gjort centralt ätits upp av andra sektorer, som individ och familjeomsorg.

    Vill ha mer information

    Moderaterna har däremot inte låst sig vid hur man vill gå vidare.

    – Först vill vi ha mer information om hur vi kan hantera det som stadsdelsnämnderna faktiskt gör bra i dag, säger Axel Josefson.

    Han syftar bland annat på vikten av att det finns politiker som bor lokalt och känner de lokala förhållandena.

    – Stadsdelsnämnderna har också fyllt en viktig funktion som remissinstans till olika facknämnder. Om vi gör en organisationsförändring måste vi säkerställa att vi har kvar kopplingen till det lokal perspektivet.

    För Miljöpartiet är lokaldemokratin viktig, men partiets gruppledare Karin Pleijel konstaterar att stadsdelsnämnderna, som de ser ut i dag, inte uppfyller de önskemål man har och att det är bra att utreda vad det skulle innebära om man gick över till centrala nämnder.

    Oklart när utredningen blir klar

    – Oavsett vilken variant det blir vill vi se att lokaldemokratin stärks. Vi vill att alla delar av staden ska vara levande. Stadsdelsnämnderna varit ett sätt att få till det, men det kan finnas bättre sätt, säger hon.

    Stadsdelsnämnder infördes i Göteborg 1990. Men precis som många andra i kommuner landet över, som infördes kommundelsnämnder vid samma tid, har de blivit färre och tagits ifrån delar av sin verksamhet.

    Någon tidsplan för när utredningen ska vara klar finns inte i dagsläget.

    FAKTA: Stadsdelsnämnderna

    SDN-reformen trädde i kraft 1990, då Göteborg delades in i 21 stadsdelsnämnder.

    Argumentet för stadsdelsnämnder var att makten skulle komma närmare medborgarna. Man ville också föra in ett mer socialt perspektiv i samhällsplaneringen.

    Sedan 2011 har staden tio stadsdelsnämnder.

    I april 2017 fattade kommunfullmäktige beslutet att flytta ansvaret för skola och förskola från stadsdelsnämnderna till en central grundskolenämd respektive förskolenämnd.

    Sedan dess har en utredning om stadsdelsnämndernas framtid pågått.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.