Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/2

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Staden runt Söderleden: Mer biltrafik får mer motorväg

Fler stora varuhus i Sisjön-Högsbo ökar biltrafiken så mycket att det inte går att bygga nya bostäder i närheten. Lösningen blir att bygga ut motorvägen nu medan riktigt bra busstrafik är minst tio år bort.

Sisjömotet i rusningstrafik är oftast ingen kul grej. I alla fall inte för den sitter i en bil eller lastbil. Och likadant vid lunchtid, i lördagshandeln, ja, nästan lite när som helst under veckan, verkar det.
Bygget av allt fler stormarknader, byggvaruhus (senast Bauhaus) och annan handel (snart Biltema) både i Sisjön och i Högsbo skapar ökat utbud, fler jobb och högre ekonomisk tillväxt. Men också trängsel och utsläpp som inte längre anses önskvärda.
När Göteborgs kommun dessutom planerar för nya bostadsbyggen i närheten – i skogssluttningen längs Sisjövägen och i Pilegården och Kobbegården – då drog statliga Trafikverket i handbromsen. Söderleden är på grund av all lastbilstrafiken till Göteborgs Hamn, Volvos fabriker och andra företag på Hisingen, västra och södra Göteborg ett så kallat riksintresse. Och Söderleden tål inte mer lokaltrafik, var Trafikverkets budskap.

Göteborgs trafikkommunalråd Johan Nyhus (S) säger att han jobbar för att lyfta frågor som denna till alla ansvariga politiker i hela Göteborgsregionen, alltså alla 13 kommuner som samarbetar inom GR.
– Ska vi i Göteborg ensamma ta ansvar för att till exempel Kungsbacka bygger en massa bostäder som ökar trafiken på vägarna i Göteborg? frågar Johan Nyhus retoriskt. Och svarar själv:
– Den kommun som planerar nya bostäder måste komma överens med Västtrafik om bra kollektivtrafik redan frågan början.

Men den kortsiktiga lösningen blir också denna gång, i den stora dalgången mellan Göteborg-Mölndal, att låta vägsystemet växa ytterligare. Fler körfält byggs nu på Söderleden samtidigt som Sisjömotet får fler av- och påfarter.
Dessutom görs för närvarande några mindre förbättringar för kollektiv- och cykeltrafiken. Till exempel byggs en saknad bit cykelbana mellan Högsbo industriområde (vid köpcentrat 421) och Eklanda i Mölndals kommun Och på södra sidan av motorvägen ska en gång- och cykelbana byggas från Sisjöns industriområde/köpcentrum över åkermarken till Lunnagårdsgatan i Balltorp.

Men först om ett antal år planeras några större förbättringar som kan stärka också den i dag ganska begränsade kollektivtrafiken mellan västra Göteborg och Mölndal. 
– Det kommer nog att ta tre till fem, kanske upp till sju, år innan vägnätet kan byggas ut på södra sidan av motorvägen, säger Jörgen Einarsson, avdelningschef på trafikkontoret i Göteborg.
Då kan Lunnagårdsgatan i Balltorp på Mölndalssidan förlängas västerut till Stora Åvägen i Sisjön och bli den första vägförbindelsen över kommungränsen på södra sidan av Söderleden. Samtidigt - om tre till sju år - ska Fässbergsmotet, det västligaste i Mölndal, också byggas ut med framförallt fler separata svängkörfält
Den nya tvärförbindelsen i form av förlängda och utbyggda Lunnagårdsgatan kan komma att få separata busskörfält men detta är ännu inte bestämt.

Den riktigt snabba och kapacitetsstarka kollektivtrafiken som länge har efterfrågats mellan västra Göteborg och centrala Mölndal är dock fortfarande 10-15 år bort.
Politikernas och planerarnas huvudspår är Bus Rapid Transit (BRT), en snabb busstrafik med egna körfält, få stopp, biljettköp- och kontroll på stationsliknande hållplatser i stället för ombord.
Volvo Bussar är väldigt suget på att sälja in systemet här på hemmaplan och en första BRT-linje skulle kunna gå Mölndal-Frölunda-Kungsten längs Söder- och Västerleden. Den kostar dock cirka två miljarder kronor (plus en breddning av Gnistängstunneln).
Politikerna i Göteborgsområdet försöker inom ramen för den pågående Sverigeförhandlingen, om dels höghastighetsjärnvägar, dels utbyggd kollektivtrafik i storstäderna, få staten att betala delar av detta bussprojekt.

En nackdel är att denna nya typ av busstrafik, enligt prognosen, kan vara i drift tidigast om 10-15 år. Detta bland annat på grund av att det tar lång tid att utreda exakt var BRT-linjen bör gå och gör mest nytta. Är det bredvid motorvägen eller i stället längre bort från denna? I mitten av motorvägen? Eller kanske upphöjd ovanför motorvägen?
Visserligen påpekar Mölndalspolitiker att det sedan många år tillbaka finns ett spårvägsreservat  i form av en remsa mark på norra sidan av motorvägen. Men det är alltså en snabb, konkurrenskraftig busstrafik som är huvudtanken. Snabb, ja, men inte snart.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.