Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

KACGDZtzSZ68sljW0p5Hw5ckLrQ.jpg
Släktforskning på stadsbiblioteket Bild: Olof Ohlsson

Spännande fynd under första släktforskningshacket

En halvbror som ingen berättat om och flera "fader okänd". Helgens släktforskarhack – det första någonsin på Stadsbiblioteket – ledde till flera fynd hos deltagarna.

Hack i släktforskning är en ny företeelse, åtminstone på Stadsbiblioteket i Göteborg. Där vigde deltagarna en heldag åt att gräva sig bakåt i tiden parallellt med att lyssna på en rad föreläsare med olika specialämnen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Vi kallar det för hack eftersom vi sitter tillsammans och släktforskar i grupp, ungefär som ungdomarna gör när de har sina lan eller hack, förklarar Lisbet Rodin, ordförande för Göteborgsregionens släktforskare.

bxKa_bo_1N3smpol961rl3sTq-4.jpg
Lisbet Rodin har släktforskat i tolv år, fast planen var att hon skulle börja först när hon går i pension nästa år. "Jag har tjuvstartat lite". Det har visat sig att hon är släkt med Erik Ångerman Sursill, en bonde uppe i Umeåtrakten som sålde fisk till Gustav Vasa. "Fisken var sur, och det blev Gustav Vasa ganska gramse på och skrev brev om detta. Breven finns bevarade i arkiv uppe i Stockholm". Bild: Olof Ohlsson

Ungefär hälften av de drygt 30 deltagarna är helt nya på släktforskning och flera av dem har valt att tjuvstarta lite redan på lördagen med en tre timmars introduktionskurs.

Varför är det bra med en kurs och inte bara börja hemma själv?

– Det finns alltid en risk att du hittar Britta-Stina Larsdotter som är född 10/11 i stället för 11/10. och så får du fel släkt bakåt. På en kurs får man praktiska tips om var du hittar vad och vikten av att man arkiverar. Vi hittar så mycket information idag, säger Lisbet och jämför med en av hennes släktingar som släktforskade under 70-80-tal.

– Hon fick alltså resa runt mellan församlingar för att få tillgång till arkiven, medan jag sitter hemma och knappar. Det går så fort och man får så mycket material.

Klassiskt nybörjarmisstag

Ett klassiskt nybörjarmisstag är just att man blir så ivrig att man missar arkivering, enligt Lisbet.

– Skriv upp källan så behöver man inte göra samma sak två gånger. Det behöver inte vara långa, tunga kurser utan bara lite introduktion. Har man bara lite datorvana kommer man in i det, säger Lisbet, som dock höjer en varningsflagga för vad man hittar på nätet.

– När du hittar vad andra släktforskat är det inte alltid säkert att deras forskning stämmer. Man kan ju kolla vissa saker med DNA i dag, men inte allt.

E_xxtfULMlzJLsuecNRTn3W-_qE.jpg
Peter Tengelin.. Bild: Olof Ohlsson

Vet inte om han fortsätter

Vid en av hackets datorer sitter Peter Tengelin. Han överväger just nu om han ska intressera sig för släktforskning eller inte. Klart är att dagen gett honom helt ny information om hans mamma från södra Halland.

– Jag har hittat en halvbror till min mamma, en halvbror som tydligen var tvilling. Tvillingsystern dog efter sex dagar. Det var ingen som berättat för mig om halvbrodern, säger han.

Än vet han inte om han kommer forska vidare.

– Men man blir ju nyfiken ju mer man håller på och det är fantastiskt hur mycket information man hittar.

7ZdYZKdmqbUqLUE4vUyvqLlAezI.jpg
Lisbeth Zachs, Ewa Kinle och Carina Colebring mitt i forskandet. . Bild: Olof Ohlsson

En bit bort sitter Carina Colebring. Hon har tidigare släktforskat lite hemma.

– Jag kanske har hittat några "fader okänd" här, säger hon om dagens fynd.

Vad är grejen med släktforskning tycker du?

– Att få reda på lite oklarheter, tycker jag. Att få följa en persons hela liv, se var den varit där och då, det är spännande.

En av hackets yngsta deltagare är 13-åriga Emma Björnberg. Hon är ny på släktforskning och hittills har det gått bra.

– Jag har inte kommit så långt bak än, till min gammelmormors pappa och mamma. Men jag ska fortsätta med det här.

uFMc0VXWxBo1jVAtrrkeCn7S8cI.jpg
Emma Björnberg.. Bild: Olof Ohlsson

Släktforskarens tips till alla

"Kontakta din äldsta släkting för att ställa frågor och fotografera. Spela in "intervjun" så att du inte behöver ta hand om materialet direkt.

Ställ frågor som:

Vad gjorde du innan det fanns tejp?

Vad gjorde ni på jularna?

Vad gjorde dina syskon?

Kommer du ihåg något spännande som din mamma eller pappa gjorde?

Oavsett om man släktforskar eller inte bör man ställa de här frågorna, för du kommer ångra dig annars. Rätt som det är så står du där och vill släktforska".

Källa: Lisbet Rodin och Lisbeth Zachs, Göteborgsregionens släktforskare

Mest läst