Kvinnan friades i tingsrätten i september, vilket GP har skrivit om.
Hovrätten konstaterar, liksom tingsrätten, att det inte finns någon hotfull text på kortet och heller inte några "hotfulla åtbörder" eller annat som ger uttryck för ett hänsynslöst beteende.
Hovrätten finner "visst stöd" för det som kammaråklagare Kristina Ehrenborg Staffas hävdat: att julkortet ska kopplas ihop med vad Helena skrivit på sin blogg vilket sammantaget skulle visa att Helena haft "onda avsikter" med att skicka julkortet.
Men mot detta talar vittnesuppgifter från bland annat en frivårdsinspektör om Helenas speciella personlighet och humor samt att flera av julkortets mottagare uppskattat det.
Därmed kan julkortet, inte heller hopkopplat med Helenas blogg, utgöra vare sig hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman eller ofredande konstaterar hovrätten som ogillar åtalet.
Hovrätten bestod av tre juristdomare och två nämndemän. En av de förstnämnda anmälde skiljaktig mening och ville döma Helena för ofredande.
Till GP säger Helena att hon är glatt överraskad över domen.
–Jag trodde faktiskt att jag skulle fällas och jag blir inte förvånad om de tar det till Högsta domstolen, med samma hänvisning som de hade i hovrätten: att målet skulle vara prejudicerande och att rätten inte var enig, säger Helena.
Hon anser att julkortsåtalet är en märklig historia:
–Det visar hur småsinta åklagare är - som jag skrev på min blogg: det borde finnas ett bäst-före-datum på åklagare, precis som på mjölk. Dessutom visar åtalet att vi inte är lika inför lagen. Jag skulle aldrig få ett åtal väckt för något liknande. Det hela har varit ett slöseri med skattemedel så det skriker om det, säger Helena.
GP har utan resultat sökt kammaråklagare Kristina Ehrenborg Staffas.
Bakgrund:
Inför julen 2013 tillverkade den i dag 40-åriga Helena 28 julkort som hon skickade till vänner och bekanta, poliser och andra tjänstemän. Bland dem fanns kammaråklagare Kristina Ehrenborg Staffas, som mellan september 2012 och oktober 2013 drev det synnerligen uppmärksammade griftefridsmålet mot Helena.
På julkortet var Helena avbildad hemma i soffan i Bergsjön, iförd tomteluva och med tre luvprydda kranier i famnen. Texten "God Jul och gott nytt år önskar Helena med familj", förklarade Helena med att åklagaren i rätten hävdat att hon skulle ha behandlat skeletten som "mer eller mindre familjemedlemmar".
Åklagare Ehrenborg Staffas kände sig hotad av julkortet och såg genom sin chef till att en polisanmälan blev gjord.Helena åtalades för hot mot tjänsteman, med alternativyrkandena förgripelse mot tjänsteman och ofredande.
I tingsrättens dom 18 september friades hon på alla tre punkterna.
Läs mer: Friande dom för skelettkvinnan
Tingsrätten skrev att "i normalfallet" är det hot mot tjänsteman att skicka julkort med dödskallar till en åklagare. Men: detta var inget normalfall eftersom Helena varit åtalad just för innehav av skelettdelar, dessutom var julkortets text inte på något vis hotfull, ansåg tingsrätten.
Under rättegången hänvisades också till vad Helena skrivit på sin blogg. Om den säger tingsrätten att så länge inga hot uttalas är det tillåtet att kritisera en åklagares arbete. Och ett enstaka julkort kan inte vara ofredande, ansåg tingsrätten. Dock ville en nämndeman i tingsrätten fälla henne för ofredande.
Helena förklarade efter tingsrättsdomen att julkortet var ett konstprojekt.
I det ursprungliga målet, som fick världsvid spridning, friades Helena från alla anklagelser om brott mot griftefriden.
