Sightseeing med en paddel

Vad är det bästa med att paddla? Svaret från kajakinstruktören Natalie Gevert kommer utan tvekan.

– Lugnet. Man kommer bort från allt och slappnar av.

Några minuter senare börjar det dugga utanför trähuset där vi står. Ungefär samtidigt anländer dagens paddlare till Point65 Kayak Center i Lilla Bommens gästhamn. Det är en grupp projektledare från Riksbyggen på sommarkickoff. De flesta har ingen aning om vilken aktivitet som står på schemat förrän de ser de färgglada kajakerna som ligger uppallade nere vid bryggan. Skeptiska miner blandas med nyfikna.

– Finns det regnponchos att låna, undrar någon.

Ofrivilligt dopp

Det finns det. På med flytväst, ett kapell som ser ut som en liten kjol och så varsin paddel. Dagens guide Johanna Wästeräng förevisar turen på en karta och instruerar gruppen att lyssna på kommandon och hålla ihop. I samlad trupp rör vi oss mot bryggan.

– Jag känner mig osäker på om jag borde göra det här. Jag är lite nervös, säger projektekonom Gitte Andersson men blir genast övertalad av kollegorna.

Nervositeten dämpas inte när förste man i vattnet, assisterande guiden Magnus Trouvé Raa, kantrar direkt och får sig ett ofrivilligt dopp i hamnvattnet. Han möts av skratt från gruppen och kanske också lite lättnad. Nu är man i alla fall inte först ut om man plurrar...

Kombinerad kurs och sightseeingtur

Efter lite om och men guppar till slut hela gruppen runt i vattnet i varsin grön kajak. Färden kan börja. Precis då spricker det upp och solen tränger igenom molntäcket. Jackor av och solglasögon på. Nu ska vi äntligen få uppleva det – den där ultimata avslappningen.

Point65:s kombinerade kajakkurs och sightseeingtur går från Lilla Bommen ut i Göta älv, nedströms förbi Operan och Casinot och in i Rosenlundskanalen. Det är svajigt, men när vi väl har kommit innanför vallgraven har kajaken börjat kännas som en gammal kompis. Vi parerar den mötande Paddan snyggt och lyssnar på Johanna Wästeräng när hon berättar anekdoter om Göteborg.

– Det börjar ju kännas riktigt bra det här, konstaterar Börje Hansson som paddlade senast för 40 år sedan.

Paddling i ösregn

En, två, en, två. Rytmiskt bryter paddeln den solglittrande vattenytan med ett mjukt skvalp. Lugnet börjar sakta infinna sig. Förbi Lejontrappan, Brunnsparken och sedan en högersväng ned mot Trädgårdsföreningen. Halvvägs dit ombestämmer sig vädergudarna ännu en gång.

– Göteborgssommar! gastar någon när himlen öppnar sig.

Vi tar skydd under en av alla små broar, men inser snart att det är lika bra att paddla vidare. Det är ju ändå en vattensport. När det första åskmullret hörs glider vi förbi Trädgårdsföreningens lummiga hängpilar. Kollegorna från Riksbyggen diskuterar oroligt om aluminium är strömförande. Beslutet tas snabbt: Vi vänder om.

På väg tillbaka hörs inte längre paddeltagen över dånet från regnet, spårvagnen ovanpå Fontänbron och en förbipasserande ambulans. Doften från hängpilarna byts mot donuts och avgaser. Strax möter vi möter Paddan igen; en grupp blå och rosa ponchos lyssnar hukande på ABBA och dricker vin ur plastmuggar.

"Gick emot min rädsla och klarade det"

Någonstans här börjar reporterns humör tryta i takt med armstyrkan. Men ungefär samtidigt blir något i hela situationen så absurt att det blir roligt. Gruppen har blivit varm i kläderna och bufflar på varandra med paddlarna. Blötare kan man ändå inte bli.

– Kanonkul, utbrister någon och blir rättad av Gitte Andersson:

– Kanotkul, menar du! Eller kajakkul?

Helt plötsligt känns paddelturen runt kanalerna som det mesta göteborgska man kan göra. Allt behöver ju faktiskt inte vara lugnt och idylliskt hela tiden.

När vi har kravlat oss iland vid Lilla Bommen har Gitte Andersson återfunnit självförtroendet och stämningen är uppsluppen.

– Det var kul! Jag är glad att jag gjorde det. Jag gick emot min rädsla och klarade det. Det var ju inte så farligt, säger hon.

Kollegan Annemiek Munther håller med.

– Rädslan gick över snabbt och det gjorde inget att det regnade. Jag var så koncentrerad att jag inte ens märkte det. Jag skulle rekommendera det här alla dar i veckan!

Mia Holmberg Karlsson