Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sen födelsedag påverkar hela livet

Är du född sent på året är det stor risk att du har lägre lön, sämre betyg, och inte är lika bra på idrott.

Med jämna mellanrum kommer forskning och rapporter som visar på skillnader mellan personer födda tidigt eller sent på året. Socialstyrelsens rapport om att barn födda i december löper 34 procents större risk att diagnostiseras med adhd än de som är födda under första halvåret förvånar därför inte Anders Sundell, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs Universitet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Vi vet att de som är födda senare på året för sämre betyg, sämre lön och presterar sämre inom idrotten. Det är beklämmande, säger han.

Anders Sundell skrev tidigare i våras en debattartikel i Svenska Dagbladet om just "födelsedagseffekten". Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi hade då presenterat en rapport där de föreslog diagnostiska prov för sexåringar.

– Om man gör det så är det essentiellt att barnen inte gör testet på samma dag, utan när de är lika gamla. Medicinska kontroller på barn görs ju vid olika tillfällen, så att de är lika gamla när testerna genomförs. Det borde vara samma i skolan, säger Anders Sundell.

Olika typer av forskning har gång på gång fastställt att skillnaderna mellan personer födda tidigt eller sent på året märks även senare i livet.

– När man är liten är flera månader en stor åldersskillnad som sen jämnas ut, men effekterna av bemötande man fick när man var liten följer med. Det finns till exempel forskning som bevisar att om en lärare tror att en elev är duktig så kommer den att prestera bättre, säger Anders Sundell.

Diskussionerna om födelsedagseffekten finns särskilt inom idrotten. Tomas Peterson, idrottsprofessor vid Malmö Högskola, har forskat på just detta.

– Så vitt jag kan se är födelsemånaden den faktorn som är viktigast i idrottens selektionssystem. Det handlar om skillnader i fysisk mognad, och de är som störst när man är ungefär 12-13 år. Inom fotbollen är det just då som man börjar på selektionstrappan och de mest talangfulla blir skickade på läger. Och jag har i min forskning inte kunnat hitta ett enda exempel på någon som inte blivit skickad på läger i den åldern och som sen i vuxen ålder blivit fotbollsproffs, säger han.

Men det finns flera goda exempel på att personer födda sent på året klarat sig bra som idrottsstjärnor. Exempelvis är Zlatan född i oktober.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.