Jahja Zeqiraj, ordförande (S) i Västra Hisingens stadsdelnämnd.
Jahja Zeqiraj, ordförande (S) i Västra Hisingens stadsdelnämnd.

S-ordförande vill se undantagstillstånd i Biskopsgården

ANNONS
|

- Det kanske kan låta lite galet att tänka sig ett lokalt undantagstillstånd men det krävs något utöver det vanliga för att komma till rätta med våldet. Att någon kan kasta in en granat i ett flerfamiljshus säger något om den akuta situation som vi befinner sig i har, säger Jahja Zeqiraj.

Läs också: Granatattacken - kvinna fanns i lägenheten

Efter nattens explosion där någon kastade en granat mot ett flerfamiljshus i Biskopsgården har han varit i kontakt både med polisen och kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén för att diskutera det akuta läget.

- Vi har ett bra samarbete med poliserna i stadsdelen, en bra dialog med invånarna och alla förebyggande arbeten med fältarbetare och trygghetsvärdar ingång som vi kan ha för att skingra folks oro. Trots detta är det skjutning efter skjutning, bomb efter bomb, säger han.

ANNONS

Fler möten väntar under dagen, bland annat med polisledningen för Storgöteborg.

- Vi ska komma ihåg att det handlar om ett fåtal personer som polisen borde ha bättre koll på. Jag kräver att polisen gör sitt jobb.

Det handlar inte om fler poliser på gatan utan gammalt hederligt polisarbete i form av spaning som medför att personer inte kan kasta bomber och handgranater. Vi behöver insatser som stör de kriminella aktiviteterna och det kan inte patrullerande poliser göra.

Hur ser du på att begära nationell förstärkning polisiärt?

- Det har vi egentligen redan prövat och nu har vi sedan länge satt till alla resurser vi har, lokalt och centralt här i staden. Till sist är det egentligen en fråga för inrikesministern och regeringen som tillsammans med polismyndigheten måste bestämma vilka åtgärder sin ska vidtas.

Att införa ett undantagstillstånd låter sig dock inte göras med mindre än att Sverige går upp i förhöjd beredskap.

Erik Nord, högste chef för polisen i Storgöteborg, betonar att det förebyggande arbetet riskerar att få stryka på foten i polisens nya organisation.

- Den polisreform som nu genomförs, som är beslutat av Sveriges riksdag och som vi har att verkställa, går ut på att få ut fler folk i yttre tjänst, närmare medborgarna. Det innebär att den underrättelseledda verksamhet, till exempel i form av spaning, får prioriteras ner lite grann för att vi ska klara att få ut fler synliga poliser. Jag förstår frustrationen men att vi börjar hugga på varandra är ingen lyckad lösning, säger Erik Nord.

ANNONS

Anneli Hulthén hänvisar alla frågor till sin kollega Marina Johansson (S). Hon ansvarar för det brottsförebyggande arbetet och efterlyser bland annat punktmarkering av potentiella kriminella. Enligt Erik Nord är det lättare sagt än gjort.

- Vi har inte samma bild av hur mycket resurser det krävs för att kunna punktmarkera. Vi har identifierat 100-150 individer som kan vara aktuella men den här gruppen är inte statisk och en punktmarkering förutsätter att vi vet vilka de är. Jag är inte säker på att vi hade träffat rätt även om vi hade haft resurser att bevaka gruppen dygnet runt, året om, säger han.

Marina Johansson tänker nu lyfta frågan på riksnivå.

- Vi har på kommunal nivå gjort allt vi kan av förebyggande arbete i området. Polisen behöver få nya verktyg för att plocka bort de här individerna från gatan och det handlar inte bara om Göteborg, säger hon.

Jonas Ransgård, (M) vice ordförande i kommunstyrelsen efterlyser bland annat längre straff för våldsbrott och fler poliser.

- Det skulle innebära att fler kriminella skulle sitta längre i fängelse och fler poliser skulle göra att fler kan gripas, säger han.

ANNONS