I tio år var Hans Lindström vd för Sami, Svenska artisters och musikers intresseorganisation. I september förra året sparkades han. I veckan anhölls han, misstänkt för bestickning och grov trolöshet mot huvudman.
Också Göteborgs kommuns fastighetsbolag Higab, som hyr ut Stora teatern till Sami, drogs in i härvan. Higabs vd, Berndt Svensson, har förhörts av polis och delgivits misstanke om brott.
Men vad har egentligen hänt?
Åklagare och polis är förtegna men i Stockholms tingsrätt spelas såpan inför öppna dörrar. Den innehåller beskyllningar, motbeskyllningar och starka känslor.
Det är Hans Lindström som stämt Sami. Han anser att han fått sparken på felaktiga grunder och kräver drygt fem miljoner i ersättning för utebliven lön, pensionsförsäkringar och skadestånd.
Sami har svarat med en motstämning.
Såpan handlar förvisso om annat än Stora teatern. Men det var Storan som fick Samis styrelse att börja ifrågasätta sin vd:s göranden.
Våren 2006 fick styrelsen veta att hyreskontraktet för Stora teatern ändrats.
Ett av Samis dotterbolag tog över Stora teatern 2003. Då skrevs ett kontrakt på tio år. Grundhyran var 3,9 miljoner per år.
Senare ingicks ett nytt avtal på grund av omfattande ombyggnader och investeringar i teatern. Sami stod som hyresgäst på det nya kontraktet. Och avtalet skrevs på tjugo år med automatisk förlängning i ytterligare 20. Om kontraktet sades upp efter tjugo år skulle Sami ändå tvingas betala ombyggnadskostnaderna.
Enligt Sami innebär det nya avtalet en kostnad på över 260 miljoner, exklusive moms.
"Horribelt", ansåg Samis styrelse som sa sig inte ha blivit informerad.
Något som Hans Lindström förnekar. Han hävdar också att avtalet är fördelaktigt.
Bollandet med vilket bolag som vid olika tillfällen stod som hyresgäst berodde på att koncernen dels skulle tjäna momspengar, dels lättare bli av med hyresgäster i fastigheten.
En av hyresgästerna var restaurangen. Eftersom den var licenstagare hos Sami var "det klart olämpligt att Sami, som själv önskade driva verksamhet i lokalen, verkställde uppsägningen", skriver Lindströms juridiska ombud.
Att driva restaurangen på Storan var uppenbarligen en känslig fråga. Den ansågs så känslig "att Samis styrelse under två år beslutade om dolda koncernbidrag på sju respektive fem miljoner kronor som inte syntes i årsredovisningen", enligt Lindström.
"Frågan var inte bara känslig mot den tidigare restauratören utan mot hela branschen som kunde reagera mot att Sami använde rättighetsinnehavarnas medel till att konkurrera med andra restauranger."
Tolv miljoner lämnades därför i hemliga bidrag. Så hemliga att de verkliga förlusterna inte syntes i Storans årsredovisningar. Däremot redovisades bidraget som just koncernbidrag i deklarationen för att kunna dras av från skatten.
