Så ska Slottsskogen utvecklas

Cecilia Dalman Eek (S) sveper med handen över gräsmattan.

– Börjar parken här? Eller där? säger hon.

Vi träffar park- och naturnämndens ordförande där Linnégatan slutar och Slottsskogen lite omärkligt tar vid. Fram till 1928 var platsen tydligt markerad med grindstolar och en stor grind, men idag finns inte mycket som ger en vink om att detta är huvudentrén till stadens största park.

– Man måste ju kunna se var parken börjar. Det måste bli tydligare, kanske ska vi ha en port eller någonting här.

Sedan ett år tillbaka har park- och naturförvaltningen jobbat med att ta fram en plan för hur Slottsskogen ska utvecklas. Dokumentet är nu ute på remiss och ett beslut väntar under hösten.

Tydligare entréer

Ett konkret förslag handlar just om att göra entréerna till parken tydligare. Det gäller både huvudentrén mot Linnéstaden, entrén mot Slottsskogsvallen och entréerna mot Majorna. Det talas också om en bättre koppling mot Botaniska trädgården.

Slottsskogen anlades under 1870-talet och medan Trädgårdsföreningen var platsen för stadens förmögna borgare, var Slottsskogen alla göteborgares park. Och så är den än idag. Här hälsas nya medborgare välkomna på nationaldagen. Här leker barn på Plikta. Här springer löparna i Göteborgsvarvet eller Blodomloppet. Här samlas unga och gamla för Way out west eller bara för att slappa på gräsmattan.

– Evenemangen är en väldigt viktig del av parken. Det händer väldigt mycket roliga grejer här, och det är viktigt att det är evenemang som lyfter parken, säger Cecilia Dalman Eek.

Just evenemangsdelen är någonting som ska utredas vidare, säger hon. Antalet besökare har ökat och de många evenemangen sliter på ytorna, därför krävs en ordentlig diskussion om hur mycket parken tål.

– Vi måste också fundera på vilka ingrepp som funkar. Ska vi bygga en permanent scen? Eller är det bättre att det är som idag?

Vi har gått uppför den lilla backen och nått den stora gräsmattan i mitten av parken. Cecilia Dalman Eek stannar vid en soptunna, av ny modell, där ett stort förvaringsutrymme under marken gör att den sväljer ganska mycket. Det behövs.

– Efter Kristi himmelsfärdshelgen förra året slog vi rekord: Sju ton skräp på tre dagar.

Alltså är sophanteringen ett viktigt utvecklingsområde. Liksom picknickmöbler som är tillgängliga för till exempel rullstolsburna. Och toaletter.

Bättre skyltning

Vi sneddar över gräsmattan och stannar till innan vi är framme vid Björngårdsvillan.

– Här är det svårt att förstå vad som är vad, säger Cecilia Dalman Eek.

Snett framför oss till höger finns en liten scen, men den går knappt att se från gräsmattan. Själva Björngårdsvillan är inte så inbjudande den heller. Det känns inte ens givet att det är tillåtet att gå dit upp. Och mitt framför oss står en blodbok som växt sig så stor att det nästan inte går att se att det finns en väg bakom.

– Här finns inget som indikerar att Barnens zoo ligger där bakom.

Det finns kort sagt en del att göra med skyltning, tydlighet och tillgänglighet. Utvecklingsplanen innehåller gott om idéer om sätt att lyfta parken. Det finns tankar på att rusta upp stigen som går genom Azaleadalen, lyfta fram utsiktsplatserna uppe på höjden och att skapa en vandringsled genom de mer otillgängliga delarna i mitten av Slottsskogen. Det talas om bättre belysning och tak över vissa platser för att göra parken mer attraktiv året runt och fler av dygnets timmar.

Efter semestern planerar Cecilia Dalman Eek att ta några promenader i parken och fråga vanliga besökare vad de skulle vilja utveckla. Det är ju trots allt alla göteborgares park.

– Sättet vi använder parken förändras hela tiden, så det går inte att bara låta det puttra på. Vi vill ju att det ska vara en levande och fungerande park.

TEXT

Arne Larsson

arne.larsson@gp.se