För drygt två år sedan fick kretslopp och vatten ett föreläggande från miljöförvaltningen, som pekade på att Göteborg släpper ut för mycket spillvatten och att det görs för lite för att komma tillrätta med problemet.
I dagsläget släpps 0,3 kubikmeter spillvatten per person och år ut, vilket är betydligt mer än jämförbara städer, enligt miljöförvaltningen.
Problemet bottnar delvis i att Göteborg till stor del har kombinerade avloppsledningar, där spillvatten och dagvatten avleds i samma rör. Ungefär 25 procent av rören är av den här typen – där avloppsvatten från fastigheter blandas med regnvatten.
Förhindrar översvämningar
Vid kraftiga regn kan rören fyllas helt. För att förhindra att överbelastning, vilket kan leda till översvämningar, släpps det orenade vattnet helt enkelt ut i närmaste vattendrag, så kallad bräddning.
Claes Johansson (M), ordförande i nämnden för kretslopp och vatten, konstaterar att bräddningen är en jättestor och jätteviktig fråga.
– En gång i tiden designade man systemet för att få bort vattnet från staden, så att människor inte skulle bli sjuka. I dag tycker vi att det är dumt att blanda, säger han.
Kretslopp och vatten har nu tagit fram förslag på hur utsläppen av spillvatten ska kunna minskas. Förslagen ska redovisas för politikerna i nämnden under onsdagen.
Nya ledningar kostar
För att nå ned till 0,15 kubikmeter spillvatten per person och år skulle det krävas investeringar på 40 miljoner kronor, enligt förvaltningen. Det skulle innebära att 124,3 kilo mindre fosfor – som bidrar till övergödning – släpps ut i våra vattendrag.
För att komma ned till 0,1 kubikmeter bräddat spillvatten per person – vilket är den nivån Stockholm ligger på i dagsläget – skulle investeringar på ytterligare 95 miljoner kronor krävas.
Den beräkningen bygger på att man skulle avleda mer vatten till reningsverket. Om man istället skulle vilja bygga bort problemen med en fullskalig separering av de ledningsnät som idag är kombinerade skulle det istället handla om investeringar på omkring 3 miljarder kronor.
Fler investeringar pågår
Rekommendationen från förvaltningen är att man går vidare med det första förslaget. Förvaltningsdirektören Marianne Erlandson konstaterar att tillsammans med åtgärder som redan pågår – till exempel ett stort projekt som kallas Kodammarna, som kostar omkring 400 miljoner kronor, så skulle det innebära att man kommer ned i en halvering av dagens nivåer.
Varför vill ni inte gå vidare med det andra förslaget?
– Det är otroligt mycket pengar och det ger inte särskilt mycket effekt. Vi tycker inte sett över det hela är en god investering. Men det får politikerna ta ställning till, säger hon.
Men om miljöförvaltningen låter sig nöjas med de föreslagna åtgärderna är inte klart. Miljöinspektören Torbjörn Köre säger att man bara hunnit snabbläsa handlingen – eftersom den kom först i fredags, några dagar efter utsatt datum.
Risk att Ryaverket belastas för hårt
– Vi ska gå igenom det och komma med ett skarpt beslut under våren, säger han.
En svaghet som han redan sett är att alla föreslagna lösningar bygger på att mer vatten hamnar hos Ryaverket.
– Ryaverket är ett reningsverk för avloppsvatten, men på grund av kombinätet blir det också mycket dagvatten. Det är ett problem.
Hade ni hellre sett en lösning med separata ledningar?
– Ja, det hade varit en lösning. Men det går också skapa lokala lösningar som gör att det blir mindre dagvatten i systemet.
