På torsdag förväntas politikerna i social resursnämnd anta tjänstemännens förslag om förstärkt och breddat arbete mot så kallad våldsbejakande extremism.
Detta sker alltså i samma vecka som två göteborgare i 30-årsåldern dömts till livstids fängelse för terrorbrott.
Enligt integrationspolis Ulf Boström, en av de få i kommunen som jobbar heltid med att kartlägga strömningarna, är Göteborg ett centrum för den radikalisering som inte sällan leder till krigsresor.
Under ett Säpo-seminarium nyligen hävdades att drygt 300 individer från Sverige förstärkt stridande förband i Mellanöstern. 40 procent av dessa – cirka 120 unga män – ska vara hämtade från Göteborgsområdet. I första hand från Bergsjön och Angered.
Den nationella samordnaren, Mona Sahlin, har presenterat tolv rekommendationer för ett preventivt arbete. "Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism", som inom kort klubbas, utgår från dessa tolv punkter, anpassade till lokal nivå.
Här är ett antal av dem:
• Aktörer, som kan hjälpa till i det förebyggande arbetet, ska identifieras inom organisationer och myndigheter. Även civilsamhället i övrigt, typ lokala idrottsföreningar och trossamfund, bör involveras.
• Den antagna planen mot våldsbejakande extremism ska kommuniceras inom alla verksamheter i Göteborgs Stad som berörs av arbetet.
• Anhöriga – som ofta har en central roll i möjligheterna att motverka och stoppa radikalisering – ska inkluderas mer intensivt i det förebyggande arbetet.
• Våldsbejakande extremism ska diskuteras i tidiga åldrar. En av åtgärderna är att starta ett pilotarbete i skolan, med fokus på mänskliga rättigheter och demokrati.
• Kommunen ska utreda förutsättningar att börja med mentorsverksamhet.
• Medarbetare i Göteborgs Stad måste utifrån sin profession vara kapabla att genomföra individuella samtal kring våldsbejakande värderingar och demokratiska grunder. Prioriterade yrkesgrupper kommer att utbildas.
Ett par mål i den kommunala budgeten har dessutom stor betydelse för en framgång i arbetet mot radikalisering – möjligheterna till delaktighet och inflytande samt möjligheterna till en egen bostad och sysselsättning för grupper långt ifrån arbetsmarknaden.
I fem särskilt utpekade stadsdelar i Göteborg finns även ett arbete med sociala insatsgrupper som syftar till att hjälpa personer över 18 år som vill lämna en kriminell livsstil.
Modellen skulle också kunna användas för individer som befinner sig i våldsbejakande miljöer.
Ordet våldsbejakande används för att beskriva både innehållet i exempelvis ett tal, en text eller en film men även om enskilda personers eller gruppers beteende.
Materialet eller beteende accepterar våldsanvändning för att främja och sprida sin ideologiska inställning.
Så kallad våldsbejakande extremismen förekommer både inom den politiska och religiösa sfären. Enligt Säpo finns tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige i dag:
Den våldsbejakande islamistiska miljön.
Den autonoma miljön.
Vit makt-miljön.
