Statistik kan gömma häpnadsväckande fakta. Som att de svenska männen har Europas längsta väntade medellivslängd. Den är nu 80,5 år – en ökning med 7,7 procent på trettiofem år. (Motsvarande ökning för kvinnor är 5,2 procent och medellivslängden 84,1 år.)
Inte nog med det. Äldre svenskar är också ovanligt friska. Dödligheten i de stora välfärdssjukdomarna bland svenska män i 60–70-årsåldern är lägst i världen.
Ytterligare en jämförelse: 1960 infördes den allmänna tilläggspensionen. Då var pensionsåldern 67 år och medellivslängden 70 år. I dag är nästan två miljoner svenskar över 65 år – två miljoner män och kvinnor som enligt statistiken kan se fram emot i runda slängar femton hyfsat friska och aktiva år.
Men god hälsa är sällan gratis, åtminstone inte för femtioplussare. För att förbli vital längre upp i åldrarna gäller det att i tid se över sin livsstil, att undvika rökning, äta bra sammansatt kost, fortsätta röra på sig, vara engagerad i något och helst ha ett nätverk av familj och vänner omkring sig.
Sten Landahl är pensionerad professor i geriatrik – läran om åldrandets sjukdomar – men forskar och föreläser fortfarande om det friska åldrandet. Han vet mycket om vad som händer när vi blir gamla och vad vi kan göra för att må bra.
–Det handlar om möjligheten att leva ett så oberoende liv som möjligt, ett liv med god funktionalitet i ett samhälle där vi känner oss behövda, säger han.
Sten Landahls definition av funktionalitet inrymmer såväl biologiska som sociala och psykologiska faktorer. Vår kropp behöver vissa omsorger, men en känsla av sammanhang, att känna sig uppskattad och behövd, är minst lika betydelsefullt. Sten Landahl har länge arbetat med patientnära, förebyggande forskning i Göteborgs stadsdelar och kranskommuner.
–Hjälp till självhjälp är väldigt viktigt. Det har också visat sig att självupplevd hälsa är centralt för ett gott åldrande. Att man lär sig uppskatta sin egen hälsa – oavsett hurdan den, säger Sten Landahl.
En anledning till att dagens svenskar blir allt friskare och dör senare är den minskade dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar. Men forskarna varnar i dag för en annan riskfaktor – det stillasittande livet inom vissa grupper och åldrar.
–Där skulle man till och med kunna tala om en hotande pandemi, säger Sten Landahl.
Stillasittandet som hälsorisk gäller kanske framför allt morgondagens pensionärer. I en avhandling vid Sahlgrenska akademin förra året visade sjukgymnasten Helena Hörder, som är forskare vid H70-studierna och centrat för Äldres hälsa AgeCap, att dagens 75-åringar är betydligt mer aktiva än de var för 30 år sedan.
–Ja, den största skillnaden var aktivitetsnivån. De 75-åringar som var födda 1930 promenerade, cyklade, arbetade i trädgården och i viss mån även joggade och spelade tennis. I de djupintervjuer jag gjorde framkom att många nästan var rädda för att sitta stilla, säger hon.
Det är oundvikligt att den fysiska funktionsförmågan går ner i takt med åldrandet. Att balans, muskelstyrka, kondition och rörlighet försämras. Men det finns mycket att göra för att behålla sina förmågor, menar Helena Hörder.
–Det är aldrig för sent att komma igång. En 80-åring kan förbättra sig lika mycket som en 20-åring, säger hon.
Däremot bör dessa båda kategorier satsa på lite olika förmågor. För yngre är det viktigt med kondition som förebygger hjärt- och kärlsjukdomar medan äldre snarare bör prioritera muskelstyrka, framför allt i benen.
–Äldre personer vill vara aktiva och självständiga så länge det bara går. Att ha kvar värdigheten, trots ökad risk för beroende och skörhet, ser de som allra viktigast för ett gott åldrande, säger Helena Hörder.
”Gubbarna är verkligen bra på att njuta av livet”
Som alla andra tisdagskvällar är det gubbgympa i Näsetskolans gymnastiksal. Det betyder tänja, sträcka och springa – men lika mycket glädje och gemenskap.
65-årige Kent Bohlin var tidigare aktiv i Rytmgubbarna som startade för 50 år sedan. Då var det världens första grupp män som framförde motionsgymnastik till musik.
Nu blir det mest gubbgympa i Näsetskolan för Kents del.
–Jag håller mig i gång, och så får jag gemenskap på köpet. Eller tjôt, som vi säger i Göteborg.
Cattis Nestenborg leder många gympapass inom föreningen Gymmix i Väst som hon och hennes föräldrar startade vid millennieskiftet och som i dag har runt 700 deltagare.
Tisdagkvällarna är en av veckans höjdpunkter, tycker Cattis. Just den här gången har nitton män i varierande åldrar infunnit sig.
–Det är så mycket glädje – de här gubbarna är verkligen bra på att njuta av livet. Här gör alla det de kan och orkar, säger hon.
Långa steg, hela foten, sparka bakåt, upp på tå, instruerar Cattis. Snart är det ner på mattan för mage- och ryggövningar. Spridda kommentarer hörs i salen – öka Bosse, har du kramp nu Lars …
På 57-årige Håkan Strömblads röda tröja står det uppfordrande Just do it. Han gillar att träna i grupp och gick tidigare på spinning.
–Men den här gympan ligger på gångavstånd, säger Håkan Strömblad som liksom de flesta andra bor i närområdet.
I bergsprängaren sjunger Tomas Ledin vi lever nu nu nu nu, ja vi är livs levande och alla uppmanas lägga händerna på hjärtat under övningen.
Tempot ökar. Gubbarna följer springande Cattis i en åtta genom lokalen till Bruce Springsteens Dancing in the dark.
Under avslappningen efteråt måste ett par av deltagarna än en gång gå igenom sista IFK-matchen.
–En del är väldigt bra på att prata sig igenom passet, men i dag skärpte de sig verkligen, säger Cattis med skrattiga ögon.
Källor: SCB, WHO, EU:s statistikbyrå Eurostat, Henrik Ennart: Åldrandets gåta.
• Världshälsoorganisationen, WHO, definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp.
• Kvinnor i Halland har landets högsta förväntade medellivslängd – 84,5 år. För kvinnor i Västra Götaland är den 83,5 och för män 79,8 år.
• Under sökordet Otago på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida finns träningsprogram för styrka och balans som sjukgymnasten Helena Hörder (bilden) rekommenderar.
