Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Ruhollahs mor håller kontakt med sin son i Kabul via moblen.
Ruhollahs mor håller kontakt med sin son i Kabul via moblen.

Ruhollah i telefon från Kabul: "Jag är livrädd"

Ruhollah utvisades till Afghanistan förra veckan. För några dagar sedan exploderade två bomber vid byggnaden där han bor. "Jag är livrädd", säger han.

Klockan 22.40 tisdagen den 10 oktober lyfte planet från Landvetter med destination Kabul, Afghanistan. Ombord på planet fanns tio personer, varav sju hade fått avslag på sina asylansökningar och nu skulle utvisas.
En av dem var Ruhollah. Nu finns han och tre av de andra på ett hotell i Kabul där de får bo de första två veckorna efter att de landat i Afghanistan.
– Vi får stanna här till den 24 oktober. Sedan vet jag inte vart jag ska ta vägen, säger Ruhollah när vi når honom på telefon från Kabul.

Han berättar att två bomber exploderade nära byggnaden där de bor för bara några dagar sedan. 
– Fönstret på bottenvåningen här krossades och jag har hört att flera personer dog i attentatet. Vi vet inte vem eller vilka som ligger bakom. Vi är jätterädda, säger han. 
– Vi känner inga i Afghanistan. Jag har aldrig varit här tidigare. Jag vågar inte göra något och vet inte vart jag ska vända mig.

LÄS ÄVEN: ”Min son har aldrig varit i Afghanistan”

Föddes i Iran

Enligt Migrationsverket är Ruhollah myndig och hör hemma i Afghanistan, eftersom hans föräldrar kommer därifrån. 
Men han och hans mor säger att han föddes i Iran för 17 år sedan och att han aldrig tidigare varit i Afghanistan. Eftersom Ruhollhas far mördades i Afghanistan har Ruhollah också ett tydligt skyddsbehov, menar asylrättsjuristen Charlotta Lagnander.
– Det var direkt felaktigt att deportera Ruhollah. Han har aldrig fått en chans att visa sina skyddsbehov och inte fått en ordentlig åldersbedömning. Det är en undermålig hantering som får konsekvenser för honom, säger Charlotta Lagnander, som nu ser över möjligheterna att anmäla ärendet till FN:s människorättskommitté.

Stor oro

Sjuksköterskan Ingrid Broms, som jobbar ideellt för att stödja ensamkommande ungdomar, har haft daglig kontakt med Ruhollah sedan han utvisades och landade i Kabul.
– Han och de andra är mycket rädda och frustrerade. Vid explosionerna spärrade polisen av området, men gruppen blev insläppta på hotellet igen senare på kvällen. De håller ihop och försöker stödja varandra. 

Ingrid Broms har också kontakt med Abdul Ghafoor, som själv utvisades från Norge till Afghanistan för fyra år sedan. I dag hjälper han andra på plats i Kabul. 
– Abdul pratade med dem efter explosionerna. Han försökte lugna dem, men sa att de skulle hålla sig borta från folksamlingar. Tyvärr hör explosioner som de här till vanligheterna i Afghanistan, säger Ingrid Broms. 
 

Fakta: Säkerhetsläget i Afghanistan

  • Migrationsverket senaste bedömning om situationen i Afghanistan, från augusti i år, är att konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet, alltså den nivå som lag och praxis kräver för att alla som är afghanska medborgare ska ha rätt att stanna i Sverige. Den bedömningen gör även andra EU-länder.
  • Enligt Amnesty internationals rapport från början av oktober är ingen del av landet att betrakta som säker. De anser att EU bör sluta deportera människor till Afghanistan tills situationen tillåter det.
  • Röda korset skriver att säkerhetsläget försämrats och har svårt att se hur någon med tvång skulle kunna skickas tillbaka. "Gruppen unga vuxna utan nätverk i Afghanistan och dess särskilda risker bör uppmärksammas mer. Det gäller inte minst unga vuxna som inte växt upp i Afghanistan som bör anges som en särskild riskgrupp. Vi menar att det är ytterst osäkert om de som tvingas tillbaka till Afghanistan i dag kan garanteras säkerhet, grundläggande och hållbara rättigheter" 
  • FN varnar för att mer än en miljon afghaner kommer att tvångsåtersändas från Iran och Pakistan under 2017 och varnar för en humanitär katastrof.
Mest läst