Rosenlund får inte bostäder på taken

Det blir inget av fastighetsägarnas planer på att bygga bostäder ovanpå kontorskvarteren vid Feskekörka. (Uppdaterad 30 september 2016)

ANNONS
|

Lägenheter högt upp i soligt syd- och sydvästläge ovanpå de sex våningar höga kontorskvarteren längs hela Rosenlundsgatan i sydvästra city, ja, det lät attraktivt när byggnadsnämnden för fyra år sedan gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att börja ta fram en detaljplan för området.

Eftersom kvarteren längs gatan innanför Feskekörka länge hade innehållit nästan bara kontor, lite butiker och någon lunchrestaurang, så sprudlade Rosenlund inte precis av folkliv på kvällar och helger. Istället var gatuprostitutionen ett stort problem, där säljare och köpare vid dåligt väder kunde söka skydd i de långa arkaderna som sträckte sig längs hela gatan.

Förutom nya lägenheter i bostadsbristens Göteborg skulle Rosenlund kunna få mer av riktigt folkliv sedan kontorsfolket gått hem och butikerna stängt för dagen.

ANNONS

Huvudtanken hos de tre fastighetsägarna - Livförsäkringsföretaget SEB Trygg Liv med det stora, vita kvarteret i väster, fastighetsbolaget Wallenstam i mittenkvarteret och tjänstepensionsföretaget Alecta i hörnet Rosenlundsgatan-Hvitfeldtsplatsen - var att bygga bostäder ovanpå dagens platta kontorstak.

Men nu har det visat sig att fastighetsägarna en efter en har avbrutit sitt arbete med Rosenlundskvarteren. Därför fattade byggnadsnämnden på tisdagen också det formella beslutet att avbryta kommunens arbete med en detaljplan för området.

Enligt stadsbyggnadskontoret skulle det kanske ha kunnat bli något hundratal bostäder.

Både stadsbyggnadskontoret och länsstyrelsen hadedock stadsbildsmässiga och antikvariska invändningar mot storleken och utseendet på föreslagnapåbyggnader i alla tre kvarteren.Det handlade inte minst om närheten till den mäktiga äldre bostadsbebyggelsen uppe på Kungshöjd strax bakomoch de historiska befästningsverken som bastionen Carolus Rex alldeles bakom kontorskvarteren.Och från folk som bor uppe på Kungshöjd hördes kraftiga protester mot byggplanerna på kontorstaken nedanför.

Wallenstam, som äger kvarteret i mitten, gav upp sina planer med hänvisning till att "stadsbyggnadskontorets inriktning inte medger tillräcklig exploatering", skriver stadsbyggnadskontoret. Det betyder i klartext att Wallenstam inte såg någon ekonomisk mening med att bygga mindre än vad man själv hade önskat.

När det gäller det västligaste långa, vita kvarteret kom ägarenLivförsäkringsföretaget SEB Trygg Livoch stadsbyggnadskontoret visserligen överens om en möjlig påbyggnad. Men ägaren gjorde sedan ändå bedömningen att kontorsbyggnadens "tekniska förutsättningar visade sig inte vara utförd med den kvalitet som krävts för en påbyggnad", skriver stadsbyggnadskontoret.

ANNONS

Det östligaste kvarteret mot Rosenlundsgatan-Hvitfeldtsplatsen, där bland andra Skatteverket har kontor, är enligt kommunen och länsstyrelsen det ur kulturhistorisk synpunkt minst känsliga kvarteret. Därför hade det kanske stadsmiljömässigt kunnat fungera med påbyggnader där. Fastighetsägaren Alecta valde dock att dra sig ur med motiveringen att det samtidigt skulle bli för dyrt med de åtgärder som samtidigt skulle krävas i de befintliga kontorshusen. Dessutom vill Alecta inte störa sina hyresgäster med egna byggarbeten samtidigt som bygget av tågtunneln Västlänkens Station Haga kommer att pågå rakt utanför, i området mellan kvarteret och Rosenlundsbron.

Byggnadsnämndens ordförande Ulf Kamne (MP) valde att kommentera det avbrutna planarbetet för Rosenlund med vad han kallade en allmän reflektion:

– Det är lite talande att folk som bor i ett område inte kan tänka sig att det nya som kan byggas skulle kunna tillföra något positivt. Där ser vi att det inte finns så stort förtroende för politiken och byggindustrin.

Vice ordförande Johannes Hulter (S) är inne på samma linje:

– Vi är inne i en stark förändringstid där stan genomgår en stor omdaning. Detta väcker starka känslor och det finns helt klart en förtroendeklyfta.

Men hur som helst har Rosenlundsgatan de senaste åren ändå genomgått en stor förändring på gatunivå. De långa arkaderna, eller pelargångarna,har byggts igen och nya butiker och kvällsöppna restauranger har öppnat. Dessutom har själva gatan rustats upp.

ANNONS
ANNONS