Det är doktoranden Sofia Serholt som har undersökt hur mellanstadieelever i en västsvensk skola interagerar med en humanoid robot. Det är en robot som liknar en mäniska och har kropp, huvud och ben.
Svårigheter i kommunikationen
Undersökningen visar att barnen är villiga att lyssna på roboten, men att de inte ber om hjälp från roboten när det är något som de inte förstår.
– Det beror nog till stor del på hur man introducerar roboten för barnen. I det här fallet så visste de att robotens kunskaper var begränsade, säger Sofia Serholt.
Undersökningen visar också att barnen besvarade robotens kommunikation och besvarade frågor från roboten, men att samspelet misslyckades vid de tillfällen då den inte lyckades tolka eller förstå barnen.
"Naturlig följd av digitaliseringen"
Sofia Serholt menar att användandet av robotar i skolan går att se som en naturlig följd av den pågående digitaliseringen, där fler och fler digitala hjälpmedel används för att underlätta undervisningen.
Försök med liknande robotar har gjorts i flera sammanhang, bland annat på en skola i Texas, där man säger sig ha haft stor nytta av dem när det gäller att väcka barnens engagemang för ämnen som matematik och fysik. Sofia Serholt tror att robotarna kan vara till särskilt stor hjälp med att lära ut programmering.
– Om man nu vill att barnen ska lära sig det, men vi ser ju redan nu en utveckling åt det hållet, säger hon.
Väcker etiska frågetecken
De intervjuer och enkätundersökningar med lärare och elever som Sofia Serholt gjort visar dock att användningen av robotar i skolan väcker flera etiska frågetecken. Exempelvis handlar det om datalagring.
– Vilken sorts information lagrar roboten om människor? Och var ska den lagras? Antagligen inte på skolan, utan då är det nog mer troligt att den lagras i någon form av digitalt moln. Är det då försvarbart? Det väcker flera juridiska frågetecken, säger Sofia Serholt.
Enligt Sofia Serholt är det också särskilt känsligt när det handlar om känslomässig information som rör barn. Ett annat etiskt dilemma med robotar i skolan är att det fortfarande är oklart vad som händer med barn som interagerar i stor utsträckning med robotar.
– Vem ansvarar för att övervaka interaktionen? De lärare som jag har pratat med tycker att de redan har tillräcklig tidsbrist som det är, säger Sofia Serholt.
Tror inte att robotarna tar över lärarens jobb
Men hon tror inte att robotar, inom överskådlig framtid, kommer att ta över roller i skolan som tidigare innehafts av lärare och pedagoger.
– Nej. Men det är svårt att säga vad som händer om och när vi får robotar som är mer avancerade än de vi har i dag.
Sofia Serholt påpekar att robotar redan i dag tar ersätter allt fler funktioner inom fabriksyrken och inom sådana jobb som människor inte vill göra, som att exempelvis röja minfält.
– Min forskning riktar ju sig mer på socialinteraktion inom skola, vård och omsorg och så vidare. Och där är det en mycket svårare fråga. Jag vågar inte säga varken det ena eller det andra, men när robotar blir billigare är det också mer troligt att man kommer att köpa in dem, säger hon.