Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/2

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Rättighetscenter: "Staden spär på fördomar mot muslimer"

    Göteborgs ambition att stå värd för ett evenemang för mänskliga rättigheter stöter på patrull. Göteborgs Rättighetscenter (GRC) vill inte skriva under ansökan. Anledningen: Socialdemokraternas förslag om stadens arbete mot extremism kan diskriminera muslimer, enligt GRC.
    – Idag pratar man om muslimer i samma andetag som man pratar om brott. Det är olyckligt att kommunstyrelsen driver på det här, säger Annika Lindström, verksamhetsledare på GRC.

    I januari beslutade kommunstyrelsen att Göteborg, länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen ska ansöka om att stå värd för Nordens största forum för mänskliga rättigheter MR-dagarna år 2021.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Men Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering (GRC), som tidigare har medverkat under MR-dagarna, vill inte skriva på ansökan. De menar att staden spär på fördomarna mot muslimer och att de fattar beslut som rör civilsamhället utan att prata med dem som berörs.

    Nu riktar nio organisationer, däribland Antirasistiska Akademin, Biskopsgårdens kvinnor, RFSL Göteborg och GRC kritik mot kommunstyrelsen.

    LÄS MER: POL: Ohelig allians vill underlätta bidrag för konfessionella föreningar

    Dels handlar det om ett yrkande från S om att föreningarna ska ta avstånd från extremism för att få bidrag.

    – Det är problematiskt att staden har en övervakandeposition, de kontrollerar att föreningarna tar avstånd från extremism. De tycker också att föreningarna ska ha koll på varandra, säger Annika Lindström.

    LÄS MER: MP och S kräver svar om Burka songs 2.0

    Hon menar att det blir en form av angivarsystem och att det här framförallt drabbar muslimer.

    – Det handlar om diskriminering. Självklart ska brott beivras, föreningsbidragen ska inte gå till brottslig verksamhet. Men det är "huret" som blir problematiskt här.

    Kommunstyrelseordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) säger att det inte handlar om något angiveri.

    – Jag tycker att det är ganska enkelt, jag kräver att alla verksamheter fullt ut ska stödja stadens demokratiska principer. GRC kräver att jag ska acceptera att brott mot stadens demokratiska principer.

    "Väldigt vaga grunder"

    GRC är också kritiska till hur Göteborgs stad ställde in den planerade visningen filmen Burka songs 2.0 i mars. Panelen i det efterföljande samtalet ansågs vara för ensidig och har anklagats för att ha kopplingar till extremism.

    – Om det hade funnits en grund borde de ha tagit det med polisen. Det de egentligen påstår är att kvinnorna har haft kopplingar till en organisation som har bjudit in personer som senare blev arresterade. Det är väldigt vaga grunder. Hur kan man säkerställa att en person som bjuds in inte gör något brottsligt två år senare? säger Annika Lindström.

    Hon tvivlar på att evenemanget skulle ha ställts in om det var kristet.

    LÄS MER: Göteborg drog sig ur antirasistiskt nätverk

    Stadsledningskontorets avdelning för mänskliga rättigheter har varit involverade i evenemanget och S har lagt ett förslag om att stadsledningskontoret ska få i uppdrag att redogöra för hur situationen kring Burka Songs 2.0 kunnat uppstå och hur man ska undvika liknande händelser i framtiden. Yrkandet har stött på kritik från flera partier.

    – Jag tycker att det är orimligt att vi ska ställa upp på att man har bjudit in människor med extremistiska åsikter som senare har blivit dömda. Jag förstår mig inte på den ängsligheten. Det finns ingen som helst diskriminering i det här, säger Ann-Sofie Hermansson.

    LÄS MER: Ann-Sofie Hermansson polisanmäld för förtal

    Annika Lindström säger att samverkan med civilsamhället måste fungera om GRC ska vilja ansöka om MR-dagarna tillsammans med kommunen. Det hänger också på hur kommunstyrelsen hanterar frågorna om föreningsbidragen och Burka songs på onsdagens sammanträde.

    Rättighetsföreningarna vill att politikerna för en dialog med de berörda organisationerna och att förslaget till föreningsbidrag går ut på remiss brett i civilsamhället. De vill också se ett möte mellan kommunstyrelsen och enheten mot våldsbejakande extremism "för att enas om definitionerna av de begrepp som använts på olika sätt i debatten".

    – De måste ta hänsyn till att en specifik grupp kan drabbas extra hårt av det här, säger Annika Lindström.

    Hon säger att det skulle te sig märkligt om staden arrangerar MR-dagarna utan att ha med föreningen på tåget och utan en bra koppling till civilsamhället.

    – De kan skicka in ansökan, men om de inte löser kommunikationen med civilsamhället i stort blir det nog en väldigt märklig konferens.

    Ann-Sofie Hermansson ser snarare att civilsamhällets förtroende har stärkts.

    – Jag har fått väldigt mycket positiva reaktioner från föreningar. GRC har en väldigt begränsad bild av totalen.

    Hur skulle MR-dagarna framstå utan GRC:s stöd?

    – Jag tycker att vi har mycket tydliga regler. Om de inte kan ställa upp på dem är det deras val.

    LÄS MER: Därför vill Hermansson (S) fortsätta terrordebatten

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.