För teknikintresserade Johnny Johansson var valet av operationsmetod inte svårt när han fick diagnosen prostatacancer.
- Jag vägde fördelar och nackdelar och då vann roboten, säger han när vi träffas kvällen före operationen på avdelning 30 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Johnny Johansson är nummer 23 sedan starten i oktober. Först då fick Sahlgrenska och Västra Götaland sin robot, sex år efter den svenska starten vid Karolinska och långt senare än många mindre sjukhus, trots att Urologin vid Sahlgrenska drev frågan intensivt mot sjukhuset och regionen. Kostnaden, 15 miljoner, avskräckte troligtvis.
- Med tanke på att dyra tekniska prylar som införskaffats efter förhastade beslut ligger och skräpar i många sjukhuskällare är en viss tvekan naturlig, säger Ali Khatami, verksamhetschef för urologen vid Sahlgrenska.
Men han betonar samtidigt att det är Sahlgrenskas uppgift som universitetssjukhus att utvärdera nya och lovande metoder.
Inne i operationssalen är stämningen munter. Alla i operationslaget känner varandra väl, än så länge är det bara de och inga andra som utför de robotassisterade prostataoperationerna. Så får det förbli tills rutiner och handgrepp sitter som gjutna.
Narkossköterskan Margareta Armkvist gläntar litet på operationsduken för att se att Johnny ligger bekvämt. Nyss har han tippats så att huvudet lutar nedåt. Han har fått magen uppblåst med koldioxid för att öka operationsutrymmet. En kameraenhet har kopplats in via ett snitt strax ovanför naveln, via andra små snitt skall operationsinstrumenten föras in.
På flera ställen i den trånga salen kan man följa operationen på bildskärmar med extrem förstoring. Trots bra bildkvalitet är detta ingenting jämfört med den bild huvudoperatören får när han sticker in huvudet i styrboxen.
- Titta här så förstår du, säger urologen Ali Khatami och pekar på styrenheten som står helt vid sidan av operationsbordet.
En tredimentionell bild i 13 gångers förstoring hjälper kirurgen att varsamt manövrera sig fram millimeter för millimeter. Ali Khatami styr de tre robotarmarna med sina händer. Vill han byta robotarm sker detta med hjälp av pedaler. Roboten eliminerar eventuella darrningar och skakningar. Instrumenten kan vridas och vändas i 520 grader.
Idag assisterar urologen Johan Stranne. Han håller undan vävnad, tar ut vävnadsbitar, sätter klämmor på blodkärl och evakuerar rök från diatermin. Samt ger Ali Khatami minst lika många goda råd som urologen Pär Lodding, som också finns i salen.
Klockan är strax efter nio när roboten kopplas in. Kvickt arbetar sig operatören igenom bukhinnan som avgränsar tarmar och tarmpaket från könsorganen. Bindvävsstrukturer, tunna som spunnet socker, skärs loss. Snart skymtar vita och gula partier. Det vita är insidan på blygdbenet och det gula fettväv. Fettväven sitter fast i benet och lossas försiktigt. Det som ser ut som gigantiska mängder på skärmen får sina rätta proportioner när Johan Stranne fiskar upp de små fettvävsklumparna, knappt centimeterstora.
- Vid en öppen operation blir proceduren en annan, säger Pär Lodding. Det blir stora tag utan möjlighet att arbeta med sådan här precision.
En öppen prostataoperation tar idag runt två timmar vid Sahlgrenska. Erfarenheten är stor och patienterna många - cirka 200 om året. Den nya tekniken tar tid att lära sig och hittills har genomförda operationer skett utan incidenter. En första utvärdering visar att patienter som genomgått robotassisterad kirurgi har en rad fördelar jämfört med öppen kirurgi - försumbar blodförlust, snabbare återhämtning, mindre smärta. Man har också förhoppningar om att den nya tekniken innebär större chans att klara potensen och mindre risk för urinläckage.
Operationen fortskrider med att urinblåsan friläggs, som en stor triangel, för att man skall nå fram till prostata. Vägen till det som anses vara kroppens mest cancerbenägna organ, prostatakörteln, skyndas långsamt och på bildskärmen skymtar de stora pulserande venerna och artärerna. Först delas det främre urinröret, sedan det bakre och sedan de spaghettiliknande sädesledarna. Prostatan blir synlig - det gäller att lossa den utan att skada nervsträngarna som går till penis svällkroppar.
- Åh, så vackert, hojtar Ali Khatami när nervsträngen är fri.
Alla i rummet är lättade. Prostatan läggs i en liten påse som försluts och placeras utanför operationsområdet i väntan på att fiskas upp. Snart är operationen över, urinröret ihopkopplat med blåsan och läckande småkärl tätade. Tio minuter i tolv fiskar Johan Stranne upp påsen med prostatan, koldioxiden stängs av och Johnny Johanssons mage sjunker ihop. Halv ett är operationen klar.
Dagen efter är Johnny Johansson uppe och går i korridoren på avdelningen. Något öm och litet trött. Nöjd med att ingreppet är över. En sjukgymnast har lärt honom hur han skall resa sig upp, att han inte får anstränga magmusklerna för mycket i början. Nu väntar han bara på hemtransport. Den kommer klockan fyra och tar honom hem till Varberg.
