Förvaring i stället för vård. Patienter som bollas hit och dit. Lång väntan för att få tid hos psykolog. Piller, men inga samtal.
Många hör av sig till GP och berättar om en vård som haltar. Det är desperata rop på hjälp från en svag och utsatt grupp där många upplever att ingen ser och ingen hör. En grupp som växer när den psykiska ohälsan ökar.
Den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är självmord. Var sjätte timma tar en människa i Sverige sitt liv. Det är i dag den vanligaste dödsorsaken bland unga.
Jan Beskow, professor i psykiatri och suicidforskare sedan över 45 år, arbetar med utbildning på Suicidprevention i Väst.
Fokus ska vara på livet
– Samhället producerar ett stort lidande, med ensamhet och individualisering. Vi måste se det och lägga kraften på att utveckla förmågan att klara av förändring och vända blicken från det förgångna mot framtiden. Fokus ska vara på livet, levandet, säger han.
Det satsas för lite på vården för psykisk ohälsa och det råder brist på personal inom psykiatrin. Där finns mycket att göra, säger Beskow och betonar vikten av att bygga nätverk runt personen och se till att regelbundna återbesök planeras.
Men vad den som tänker på självmord i första hand behöver är att bli lyssnad på, ett samtal som leder fram till det som gör att personen just nu inte orkar leva.
Här brister ofta vården i dag, menar Jan Beskow. Man lyssnar inte tillräckligt och det saknas utvecklade samtalsmetoder för att på rätt sätt möta personer med självmordstankar.
– Varför är du deppig? Varför har du ångest? Vad är orsaken till det? De frågorna ställs alldeles för sällan, säger han.
I stället får patienten en diagnos och kanske medicin mot ångest och depression. Själva orsaken till tankarna på självmord lämnas därhän.
Normala reaktioner
För enligt Beskow handlar det ofta om normala reaktioner över svårigheter i livet. Även patienter med psykisk störning har normala mänskliga problem. Han vill också slå hål på föreställningen om att den som är självmordsbenägen alltid är psykiskt sjuk.
– En del är sjuka och behöver få vård för det. Men de psykiska diagnoserna är i dag grovt tillyxade. Man har vidgat begreppen för depression och ångest, säger han och menar att det leder till att unga livskraftiga tjejer ser sig själva som sjuka.
– Vi behöver låta våra barn få träna sig på motgångar och se det som en del av livet. Det är viktigt att prata om det och att inte glömma problemlösningen
Beskow ser att hälso- och sjukvården nu och i framtiden har viktiga uppgifter inom suicidprevention, även om det är en angelägenhet för oss alla.
– Ett huvudproblem är att man inom vården inte tar upp en omfattande berättelse över patientens suicidalitet från ärftlighet till den situation personen befinner sig i. Den berättelsen bör vara skild från den psykiatriska sjukdomen. Det kan bli helt fel om bristen på psykiatriska symtom anses utesluta risk för suicid, säger Jan Beskow.
Ps. Vet du mer om psykvården? Kontakta oss!
Mejla till
eller Anne Johansson
Ring
eller
Mmsa till 72010.
