Rutinärendet uppe vid Komettorget i Bergsjön slutade i söndags kväll med en upplevelse som polismännenKim Canefur och Kristian Johansson troligen kommer att bära med sig för resten av livet.
När de var på väg för att åka tillbaka till polisstationenefter att ha kört hem en man som blivit misshandlad inne i stan hörde de plötsligt ett panikartat skrik.
–Plötsligt kommer det en man springandes. Det är uppenbart att han vinkar på oss, han är väldigt rädd och jag vevar ner rutan och undrar om vi kan hjälpa honom på något sätt, sägerKim Canefur.
Stod plötsligt med en livlös flicka i famnen
Han berättar att mannen inte fick ur sig mycket mer än att säga: "Min syster andas inte, min syster andas inte".
Kort därefter komen man och en kvinna springande med en liten flicka i famnen.
– Min mentala inställning var till början att det handlade om en tonåring. Plötsligt står jag där med en liten flicka i famnen.Jag märker själv att jag håller på att få renpanik.Flickan är enligt min bedömning helt livlös, hon andas inte och är helt lealös och samtidigt är hennes föräldrar i upplösningstillstånd, sägerKim Canefur.
Han berättar att han skrikande frågadesin kollega om en ambulans varpå väg.
– Jag är stressad och det är även Kristian men han reagerar bra och skickar ett utrop till vår ledningscentral som sammankopplar med SOS, säger Canefur.
"I det läget vet vi ingenting"
Kommunikationen togen viss tid och både Kimoch kollegan Kristian insåg att varje sekund kundevara avgörande för om den lilla flickan skulle överleva eller inte.
– I det läget vet vi ju ingenting. Vi vet inte om flickan har satt något i halsen, om hon har drabbats av ett sjukdomsfall eller varför hon inte andas. Medan jag tänker skriker Kristian: "Vi kör,vi kör!".
Kim berättar att han kastade sigin i bilen samtidigt som kolleganKristian föstein flickans pappa i framsätet och attmamman hoppade in bredvid honomi baksätet.
Med sirenerna och blåljuset på åktede mot Östra sjukhusets barnakutmottagning.
– Kristian kör snabbt och bra utan att riskera att vi som sitter i bilen ska fara illa. Jag försöker göra det jag kan göra i den höga farten. Jag försöker se till att hennes luftvägar är fria och försöker samtidigt lugna föräldrarna som förtvivlat ber mig att hjälpa deras dotter. Många tror kanske att poliser klarar vad som helst, men jag är i en situation jag aldrig föreställt mig att hamna i, säger Kim Canefur.
Samtidigt som kollegan Kristianrattadepolisbilen mot Östra sjukhuset var hani ständig kontakt med polisens ledningscentral och SOS Alarms-operatörer. I höjd med Kviberg insågdeatt närmaste ambulansen varför långt bort.
– Vår högsta prioritet är att flickan kommer underprofessionell vård. Kristian tar beslutet att köra flickan direkt till barnakuten. I det läget håller jag i stort sett flickan upp och ner och tänker att om det är något som har fastnat i halsen på henne så kanske det lättare åker ut.
"Fantastisk befrielse"
I backen upp mot Östra sjukhuset börjadeflickan plötsligt att hosta till och kippa efter luft.
– Det känns som en fantastisk befrielse, hon börjar kräkas och vaknar till. Samtidigt är föräldrarna naturligtvis fortfarande väldigt rädda, säger Kim.
Han berättar att färden gick vidare upp till ambulansintaget vid Östra sjukhuset där poliserna tillsammans med föräldrarna kastadesig ut från polisbilen och börjadebanka på.
– Personalen undrar till en början förstås vilka vi är som kommer och bankar på. När de öppnar springer jag in och kastar upp henne på en brits. Efter det blir jag något av en åskådare och det tar bara några sekunder innanflickan är omringad av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Det var en fantastisk upplevelse att få se hurprofessionellt de arbetar på Östra och de gjorde både oss och föräldrarna lugna, sägerKim Canefur.
Fyra dagar efter den dramatiska händelsen vet han fortfarande inte bakgrunden till varför flickan blev medvetslös.
– När vi lämnade sjukhuset andades hon och var vid liv och det kändes verkligen som att vi lämnade henne i trygga händer.
Hyllar vårdpersonalen
När Kim Canefur, som tidigare även har berättat om händelsen för GT,talarom dramat betonar han vid flera tillfällenatt han inte vill lyfta framsig själv som en ensam hjälte. Istället vill han belysa kraften i helaräddningsapparaten som räddade flickans liv.
– Min kollega Kristian fattade några väldigt viktiga och bra beslut och personalen på barnakuten på Östra sjukhusetvar helt fantastiska. Ibland pratar man att man bara ser människors uniformer, men vi är inga robotar. Vi hamnade i en situation som vi inte trodde att vi skulle hamna i, men vi försökte göra det vi kunde, säger Kim.
Han berättar att händelsen har påverkat honom starkt och att han hoppasatt flickan och hennes föräldrar har börjat återhämta sig.
– Som polis upplever man och ser mycket. Utan att förringa något annat så berör det själen på ett annat sätt när det handlar om ett barn. Vi är stolta över att varaen kugge i en större apprat som arbetar för att människor ska må bra och känna sig trygga, säger polismannen.
