Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Mer makt åt torget. Trenden är likadan över hela landet. Den lokala demokratin försvagas och mer makt samlas centralt.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Oviss framtid för stadsdelarna

Framtiden för stadsdelarna är oklar. Segregationen och det fria skolvalet driver på en nationell trend av att samla makten.

Kommundelsnämnder infördes i stor skala över hela landet under 1980-talet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Då var litet vackert. Lokala problem skulle hanteras lokalt, förtroendevalda vara nära medborgarna och verksamheten. Men det har svängt, säger Stig Montin, professor på Förvaltningshögskolan, och expert på frågan.

Många kommuner – stora som små – decentraliserade. Men redan ett decennium senare började rörelsen gå åt andra hållet och nu är det bara de största som har kvar stadsdelsnämnder. Och även här är trenden att de blir färre eller får mindre mandat.

LÄS MER: Stora förändringar väntar för SDN
 

Försvinner helt i Malmö

I Malmö blev tio stadsområden fem i samband med att skolan centraliserades 2013. Och från den 1 maj i år försvinner de helt, något oppositionen krävt i flera år och som det rödgröna styret till sist accepterat.

I Stockholm finns en liknande diskussion, där Moderaterna har föreslagit att de 14 stadsdelsnämnderna skrotas. Men än finns ingen majoritet för ett sådant förslag.

Att vi går mot en allt större centralisering innebär inte nödvändigtvis att stadsdelsorganisationen inte fungerat.

– Kommundelsnämnderna har faktiskt levt upp till förväntningarna. Det är bara det att förväntningarna har ändrats, säger Stig Montin.

LÄS MER: Risk för avhopp när skolans ansvar flyttas
 

"Inte i fokus längre"

Han konstaterar att bilden i och för sig inte är entydig. När det handlar om att engagera medborgarna, så har inte de ursprungliga målen uppnåtts. Däremot när det kommer till att utnyttja resurserna och att samverka, så har det gått relativt bra.

– Men nu är det inte det som är i fokus längre.

När de mindre kommunerna valde att gå tillbaka till ett centralt styre var det i första hand för att kommunstyrelsen vill ha en ökad kontroll av ekonomin. Men i de större kommunerna har de förändringar som skett haft andra orsaker, som att segregationen har ökat och att de problem som följer i dess spår inte går att lösa lokalt.

– Segregationen är inget stadsdelsproblem, utan ett övergripande problem.  Man har insett att man måste se helheten. Det är till exempel därför man talar så mycket om "hela-staden-perspektivet" i Göteborg numera, säger Stig Montin.

LÄS MER: Ny verklighet väntar stadsdelarnas politiker
 

Halverades 2011

Den 1 januari 2011 halverades antalet stadsdelsnämnder i Göteborg, från 20 till 10.
Nu är nästa stora förändring på gång, när grundskolan och förskolan ska knoppas av till egna nämnder. Att det är just skolan är inte så märkligt. Det fria skolvalet har gjort att eleverna redan i dag rör sig över stadsdelsgränserna. Inte minst då man kan se att förutsättningarna kan vara bättre någon annanstans.

– Det finns en kraft som är svår att motverka. Och då blir det en logisk följd att man centraliserar, säger Stig Montin.

Tror du att Göteborg kommer att avveckla stadsdelarna helt på sikt?
– Det är svårt att spekulera i framtiden. Staden är så stor att den är i delar på olika sätt. Men i takt med att man vill utveckla instrument för att jämna ut och minska segregationen kan man tänka sig det. Men jag låter det vara osagt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.