I tisdags kväll hittades en död katt på Julianas gård i Högsbohöjd. Magen var uppskuren och på djuret satt en post-it-lapp med en glad gubbe. Det var den tredje katten på ett par dagar som hittats plågad till döds. Enligt Pär Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, rör det sig antagligen om en ensam yngre gärningsman.
– Troligtvis har personen utmärkt sig tidigare i form av olika uppförandestörningar, till exempel aggressivt beteende. Därtill finns en brist på empati och ånger, säger han.
Pär Anders Granhag lyfter fram undersökningar som har gjorts på mördare och seriemördare. I den gruppen är personer som plågat djur under barn- och ungdomsåren överrepresenterade.
– Därmed är det naturligtvis inte så att alla barn som plågar djur blir mördare eller seriemördare. Det är viktigt att påpeka att det kan ske på olika sätt. Många har någon gång kastat en sten eller sparkat mot ett djur men det här handlar om en helt annan nivå, säger Pär Anders Granhag.
Att polisen hittar personen snabbt är viktigt av dubbla skäl.
– Naturligtvis handlar det om att få stopp på det fruktansvärda lidandet som katterna utsätts för. Men det är också viktigt att den person som har gjort det här får hjälp och behandling.
Det är en stor risk att det inte rör sig om någon engångsföreteelse, enligt Pär Anders Granhag.
– Det finns många exempel på där det har hållit på en lång tid. Det finns fall där en pojke, som det oftast är, har dödat 15–20 katter. Oftast håller de på tills de stoppas, säger han.
2010 dömdes en 20-årig man från Lerum för att ha plågat 13 katter och en hund till döds. Då avslöjades gärningsmannen av sina egna blogginlägg. Per Anders Granhag säger att sätt för polisen att hitta den som plågat katterna till döds kan vara att söka på nätet. Men fokus bör ligga på att leta i närheten.
– Jag tror på att kartlägga personer som finns i närområdet. Jag skulle bli överraskad om personen inte finns i andra register.