Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/3

Nytt förslag ska höja nyanländas betyg

Nyanlända som bara gått några år i svensk skola drar ner betygstatistiken för Göteborgs niondeklassare. En förklaring är att många elever för sällan undervisas på ett språk de förstår.

Våren 2016 minskade andelen elever med godkända betyg över hela landet. En förklaring var att många unga ensamkommande flyktingar anlänt till Sverige och Göteborg och bara hade hunnit gå i svensk skola i max ett halvår. 

Forskningen visar att utrikesfödda som anländer före skolstart lyckas bättre i skolan än de som anländer efter skolstart. En sammanställning från Göteborgs kommun från vårterminen 2016 visar exempelvis att 88,8 procent av de utrikes födda niorna, som invandrat före skolstart, klarade behörighet till gymnasiet. Motsvarande siffra för de som börjat svensk skola i årskurs 1-5 var 74 procent medan elever som börjat skolan i årskurs 6-9 landade på 30 procent.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

LÄS ÄVEN: Betygen sjunker - här är bästa och sämsta skolorna i Göteborg

Fler insatser för nyanlända

Regeringen har därför föreslagit en rad insatser för att elever, som kommer till Sverige i årskurs 7–9, ska få bättre förutsättningar att klara av att få gymnasiebehörighet. Bland annat föreslås individuella studieplaner och förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet.
Andelen elever i årskurs 9 som gick ut med godkända slutbetyg i alla ämnen vid Göteborgs kommunala grundskolor hamnade på 62,3 procent i år. Även andelen sexor som går ut med godkänt betyg i alla ämnen minskar med ett par procent.

– Siffrorna är oroande. Slutbetygen i nian är satta och det kan vi inte göra så mycket, men att betygen sjunker i sexan måste tas på största allvar. Vi vill ha betyg tidigare för att man ska ha längre tid på sig att åtgärda kunskapsluckorna, säger Helene Odenjung (L), kommunalråd med ansvar för skolan inom Alliansen i Göteborg.

Även hos kommunalrådet Karin Pleijel (MP), med ansvar för skolan i Göteborgs kommun, väcker årets resultat oro.

– Jag hade hoppats på att det skulle öka och jag är väldigt nyfiken på analysen som följer på stadsdels- och skolnivå. Jag vet ju att vi har många elever som gått i svensk skola kort tid och de eleverna har väldigt svårt att nå några studieresultat, säger hon.

LÄS ÄVEN: Betyg är inte allt på Bergsjöskolan

Skillnaden större i Sverige

Andelen nyanlända nior som gick ut med godkända betyg i år hamnar på 6,8 procent. Enligt Skolverkets definition är man nyanländ i åtta terminer och om man lyfter ut de nyanländas slutbetyg ur statistiken ser det inte lika illa ut. Andelen Göteborgselever med godkänt i alla ämnen hamnar då på 72,3 procent. I Malmö är hamnar motsvarande siffra på 70.1 procent.
En färsk rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, visar att allt färre utrikesfödda elever går ut nian med behörighet till gymnasiet. 1998 låg andelen på 75 procent. Motsvarande siffra för 2014 var drygt 60 procent. Samtidigt konstaterar utredarna att skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever är större i Sverige än i andra jämförbara länder. 

– I Sverige utgår man ifrån någon form av svensk norm som funnits i flera hundra år och för att kunna fungera väl i skolan måste alla följa den. Men Sverige är inte samma land som för några år sedan. Det är ett nytt land med nya språk och människor med andra erfarenheter och kunskaper och det måste man anpassa undervisningen till, säger Gilda Kärsten-Ebeling, tidigare verksam vid Centrum för Skolutveckling i Göteborg med ansvar för nyanländas introduktion till skolan. 

LÄS ÄVEN: Här är alla skolors resultat

"Behöver undervisning på modersmål"

Mellan 2008 och 2015 ökade andelen utrikesfödda i årskurs nio från 7,2 till 12,9 procent. Forskningen visar att det tar lång tid att lära sig svenska och när nyanlända först av allt måste lära sig tala och skriva på ett nytt språk riskerar deras inlärning i andra ämnen att stanna av. Vilken ämnesundervisning eleverna får på språk de redan behärskar varierar från skola till skola. 

– Nyanlända behöver få undervisning på sitt eget modersmål eller det språk de talar bäst. Det är väldigt få skolor som erbjuder den tjänsten och det finns ett stort behov av studiehandledare på olika språk, säger Gilda Kärsten-Ebeling.

Läs mer om Slutbetygen 2017
Mest läst