2012 höjde Västtrafik biljettpriserna två gånger med sammanlagt 12,3 procent. Men det kan bli mer.
Västra Götalandsregionens kostnader för kollektivtrafiken ökar fram till år 2017 med en miljard kronor om året till drygt fyra miljarder kronor. Ställer inte regionen upp med en miljard kronor utöver dagens kostnader tvingas Västtrafik dra ner trafiken eller höja biljettpriserna kraftigt.
- Resenärerna får nog vara beredda på att betala ännu mer, säger Mimmi von Troil (M), vice ordförande i Västtrafiks styrelse. Jag anser att självfinansieringsgraden bör öka, att resenärerna skall betala en större andel av kostnaderna för sina resor.
Det kan innebära årliga prishöjningar på sju-åtta procent de närmaste fyra åren, sammanlagt 35-40 procent. Ett månadskort för vuxen i Göteborg som i dag kostar 505 kronor skulle i stället kosta 700 kr år 2017.
Den största delen av kostnadsökningen beror på ökade kostnader för löner och drivmedel, medan en mindre del beror på nya och dyrare avtal med entreprenörer, inköp av nya tåg, nya spårvagnar och byggandet av en ny spårvagnsdepå på Ringön.
Höjningarna beror inte på införandet av trängselskatten. Målet att fördubbla resandet med kollektivtrafiken i regionen togs långt innan trängselskatten var påtänkt.
"Dyrt redan nu"
På perrongen vid spår 1 på Centralstationen i Göteborg står Mikaela Amsköld och väntar på tåget hem till Alingsås.
- I dag betalar jag 89 kr enkel resa mellan Göteborg och Alingsås. Det är redan nu väldigt dyrt. Höjer de priserna mer så kommer jag att åka mindre kollektivt och ta bilen i stället. Jag trodde att syftet med trängselskatterna var att få folk att åka mer kollektivt. Det blir inte så mycket dyrare att ta bilen och det är smidigare, säger hon.
Regionfullmäktige har efter förslag från allianspartierna beslutat att utreda hur stor den så kallade självfinansieringsgraden egentligen är och skall vara. Alltså hur stor andel av kostnaderna som resenärerna betalar.
Regionrådet Johnny Magnusson (M) sade tidigare i höstat att han inte var beredd att öka subventioneringen av kollektivtrafiken på bekostnad av sjukvården.
Mimmi von Troil anser att själsfinansieringsgraden bör öka från dagens 54 procent till 55-58 procent i stället för att minska till 52 procent, som Västtrafiks långtidsprognos förutsätter.
- Det ger naturligtvis högre biljettpriser men det är inte ologiskt, våra resenärer får nya tåg, nya spårvagnar och mer trafik.
Leif Blomqvist (S), ordförande i Västtrafiks styrelse, vill undvika kraftiga prishöjningar för resenärerna.
- Jag är beredd att slåss för ökade anslag till kollektivtrafiken, säger Blomqvist som också är regionråd.
- Det är viktigt att hela regionen utvecklas och att arbetsmarknaden vidgas. Därför måste vi satsa på bra kollektivtrafik till rimliga kostnader.
Blomqvist anser dock att det är oundvikligt med prishöjningar, men hoppas att de kan hålla sig under fem procent per år.
- Skall vi få handikappanpassade spårvagnar och förnyelsebara bränslen för busstrafiken ökar kostnaderna markant.
Mimmi von Troil vill inte precisera hur stora prishöjningar hon är beredd att acceptera.
- Det är för tidigt att uttala sig om, säger hon.
Men skall självfinansieringsgraden öka till 55-58 procent och kostnaderna utvecklas enligt långtidsplanen medför det prishöjningar på sju-åtta procent per år för resenärerna.
