Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Ny lag ska skydda fler visselblåsare

Regeringen vill stärka skyddet för visselblåsare inom privat verksamhet som betalas med skattepengar. Syftet är att skydda samhället mot maktmissbruk och slöseri med allmänna medel.

Just nu pågår en utredning, tillsatt av regeringen, vars syfte är att hitta vägar för att stärka skyddet för visselblåsare vid privata företag där verksamheten betalas med skattepengar. Bakgrunden är att allt fler offentligt finansierade verksamheter bedrivs i privat regi.

I Sverige har offentlighetsanställda sedan länge haft rätt att anonymt lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i grundlagsskyddade medier. Undantag är hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet och exempelvis uppgifter från enskildas sjukjournaler. Samtidigt har journalister tystnadsplikt och är förbjudna att lämna ut namnet på en uppgiftslämnare.

Syftet med offentliganställdas rätt att anonymt läcka uppgifter är att skydda samhället från maktmissbruk och slöseri med det allmännas resurser och samtidigt skydda uppgiftslämnare från att råka illa ut. Mot den bakgrunden är det också förbjudet för myndigheter att försöka ta reda på vem som läckt.


– Att enskilda personer kan lämna ut uppgifter är en säkerhetsventil för att minimera oegentligheter när varken myndigheternas egna kontrollfunktioner eller lagen om offentlighet räcker till. Det handlar inte bara om att korrigera ett felaktigt beteende i det enskilda fallet utan även motverka att andra gör sig skyldiga till liknande beteende, säger Nils Funcke, expert på tryck- och yttrandefrihet.

Senast för ett år sedan fälldes ett kommunalråd i en skånsk kommun för att han efterforskat källor. Skälet var att han hade frågat två underställda om de hade blivit intervjuade i media inför ett nyhetsinslag i Sydnytt. Inslaget handlade om påståenden om att han personligen hade trakasserat medarbetare i så hög grad att det lett till arbetsmiljöproblem. Politikern dömdes till böter och till att betala skadestånd till de personer vars rättigheter hade kränkts av frågorna.

Läs även: Nu ställs GU-chefen inför rätta

Året dessförinnan fälldes en säkerhetschef vid försäkringskassan för liknande brott och fick även lämna sitt arbete. Efter ett avslöjade i Expressen, som bland annat handlade om hur en annan hög chef otillbörligt gynnat sin flickvän, frågade säkerhetschefen på ett möte hur uppgifterna hade kunnat nå tidningen. Mötet spelades in utan säkerhetschefens vetskap.

– Sådant här är inget JK tar lätt på. Hon brukar nypa till ganska rejält mot myndighetsföreträdare som på olika sätt vidtar repressalier mot anställda eller efterforskar källor, säger Nils Funcke.

I januari i år trädde en ny arbetsrättslag i kraft, Lagen om särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Den omfattar både privata och offentliga arbetsgivare och alla varianter av anställningsformer. Syftet är skydda visselblåsare från uppsägningar och omplaceringar om de slår larm om allvarliga missförhållanden på jobbet och lagen är tänkt att vara ett komplement till tryckfrihetsförordningens efterforskandeförbud och krav på tystnadsplikt.

Den nya lagen har dock redan väckt kritik, bland annat från LO:s jurister, för att den uppfattas som otydlig kring vad som krävs för att skyddet ska gälla.

– Det finns ett stort osäkerhetsutrymme om vad som egentligen gäller i de fall då en arbetstagare lämnar uppgifter till media. Det finns ett krav på att det ska vara befogat att kontakta media och det väcker ju frågor om arbetstagaren själv först måste undersöka sanningshalten. Det är helt enkelt svårt att för den enskilde att förutse konsekvenserna, säger Nils Funcke. 

Regeringens utredning om det stärkta skyddet för visselblåsare inom privata företag väntas bli klar sent i vår.

Mest läst