"Hur i all världen har ett internt mail av nedanstående art kunnat nå G-P?" frågade Christina Thomsen Thörnqvist i ett mail till en kollega. I dag står hon inför rätta, misstänkt för att efterforskat vem som lämnat ut uppgifter till GP.
Om Christina Thomsen Thörnqvist fälls för det misstänkta brottet riskerar hon böter eller fängelse i upp till ett år. Hon förnekar brott men tryckfrihetsexperten Nils Funcke är inte förvånad över att hon nu står åtalad.
– Det framstår som ganska ett solklart fall där alla faktorer är på plats för en fällande dom. Hon är myndighetsföreträdare och jag har svårt att få det till något annat än att hon uppsåtligen efterforskade källan när hon skickade mailet.Det var ju inte bara en fråga hon slängde ur sig i förbigående i en korridor. Men visst kan de komma fram nya uppgifter under rättegången som talar till hennes fördel, säger Nils Funcke.
I dag är Christina Thomsen Thörnqvist professor i latin vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet. När det misstänkte brottet begicks i februari var hon prefekt vid samma institution.
Gärningen skedde i samband med att GP publicerade en mailväxling mellan henne och en prefektkollega som visade att Christina Thomsen Thörnqvist ville att kollegan skulle förmå sina medarbetare att ta bort kritiska inlägg på Facebook.
Samma dag som GP den 11 februari kontaktar Christina Thomsen Thörnqvist för en kommentar inför publiceringen skickar hon nedanstående mail till den aktuella kollegan:
"Hur i all världen har ett internt mail av nedanstående art kunnat nå G-P? /.../Hur har den konversationen kunnat nå någon annan än dig? Du var enda mottagare av nedanstående mail."
GP publicerade även det mailet som isin tur ledde till att Christina Thomsen Thörnqvist anmäldes till Justitiekanslern av Academic right watch, en stiftelse som bevakar akademikers rättigheter.
Bakgrunden till de kritiska kommentarerna var en artikel på gt.se som delades på Facebook-sidan Rädda språken vid Göteborgs universitet under rubriken "Det här handlar om de två personer som låg bakom språkdöden vid GU". Själva artikeln handlade om turerna kring hur Christina Thomsen Thörnqvist och hennes närmsta chef, dekan, fick sina poster på fakulteten. Prefekten ska ha anställt sin egen chef som i sin tur ska ha gett henne en löneförhöjning.
Under den delade artikeln återfanns sedan kommentarer som "Vänskapskorruption, kort och gott!", "Beklämmande" och "Motbjudande".
I polisförhör uppger prefektkollegan att Christina Thomsen Thörnqvist vänt sig till honom för att få hjälp med att ta bort kommentarerna som hon uppfattade som djupt kränkande.
Polisen: Vid hur många tillfällen har hon försökt få dig att tysta personal?
– Åtminstone 4-5 gånger. Både muntligen och skriftligen i mail.
På frågan om han har någon förståelse för att Thomsen Thörnqvists mail från den 11 februari kan tolkas som att hon efterforskar källor, svarar han så här:
– Ja, hon skickar ju ett mail till mig, och det är ju ganska rakt på i det mailet. Det står ju svart på vitt i mailet.
Knäckfrågan vid dagens rättegång är om Christina Thomsen Thörnqvist haft ett syfte att begå ett brott när hon skickade mailet. I polisförhör förnekar hon brott och hennes advokat menar att hon redan visste vem som läckt uppgifterna då de bara kunde härröra från en person – den hon skickat mejlet till.
– Min fråga syftar inte till efterforskning utan är en retorisk frågamed vilken jag som anställd uttrycker min starka kritik över att han genom att sprida mitt mail ännu en gång ansluter sig till dem i hans personal som mobbat mig under flera år, skriver hon i en kommentar till GP.
Så säger lagen
I Sverige har offentliganställda rätt att straffritt lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering och offentliggörande. I Tryckfrihetsförordningen finns ett uttryckligt förbud att efterforska vem som har lämnat uppgifter till media. Undantag är hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet och exempelvis utlämnade av uppgifter från enskildas sjukjournaler.
3 kap 4 §: En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte efterforska författaren till framställning som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift, den som utgett eller avsett att utge framställning i sådan skrift eller den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket./.../.
3 kap 5 §: /.../För efterforskning i strid med 4 § första stycket första meningen döms, om efterforskningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst ett år.
För uppsåtligt ingripande i strid med 4 § andra stycket döms, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd, till böter eller fängelse i högst ett år.
Källa: Tryckfrihetsförordningen
