Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Hjärnforskaren Malin Björnsdotter vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Nu kan autism spåras med hjärnkamera

    Forskare på bland andra Sahlgrenska kan nu mäta den aktivitet i hjärnan som är kopplad till vårt sociala samspel med andra.

    Forskarna har utvecklat en ny metod för att kartlägga och spåra funktioner i hjärnan som är påverkade hos människor med autism och andra så kallade autismspektrumtillstånd.
    - Metoden ger oss ett konkret verktyg för att kunna följa tillståndets neurobiologiska utvecklingsförlopp, säger Malin Björnsdotter, hjärnforskare vid Sahlgrenska akademin och Linköpings universitet. Hon har lett studien som gjorts tillsammans med forskare på två amerikanska universitet - Yale och George Washington.
    114 amerikanska barn och ungdomar med och utan en autismspektrumdiagnos deltog i studien. De fick titta på filmer där figurer i form av ljuspunkter rörde sig på olika sätt. Under tiden registrerades deras hjärnaktivitet med en magnetkamera, eller hjärnkamera som Malin Björnsdotter kallar den med ett enklare ord.
    Resultatet visade att metoden kan urskilja autism med hög träffsäkerhet hos både yngre och äldre barn och ungdomar - men bara bland pojkarna.
    - Autism är nästan fem gånger vanligare hos pojkar än flickor, och vi vet inte varför det är så, säger Malin Björnsdotter.
    Därför fortsätter forskarna nu att studera flickor med autism och andra tillstånd som är kopplade till förhöjda autistiska drag.
    Den nya metod som nu presenteras ger enligt forskarna helt nya möjligheter att kunna mäta effekten av en behandling.
    - Beteendesymptomen vid autism är så komplexa och varierade att det kan vara svårt att avgöra om en ny behandling verkligen fungerar. Då kan vår nya metod ge specifika och objektiva mått som är lättare att utvärdera, säger Malin Björnsdotter till GP.
    I dag används magnetkameror bara vid forskning. Den specialiserade och dyra bildutrustning som används i den nu aktuella studien har sjukvården ännu inte tillgång till.
    - Men vi hoppas att det framöver ska gå att utveckla enklare och billigare metoder som kan användas inom bland annat psykiatrin, säger Malin Björnsdotter.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Studien presenteras på onsdagen i den vetenskapliga tidskriften JAMA: Psychiatry. (Journal of the American Medical Association)
     

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.