– Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig.
Fadime Sahindals egna ord, från inspelningen av talet hon höll för riksdagen 2001, inledde galakvällen på Konserthuset. Omkring 260 personer samlades under lördagskvällen i Stenhammarsalen. Bakom evenemanget stod organisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime. Linda Eliasson är en av organisationens medlemmar som gjort galan möjlig.
– Vi måste få folk att vakna i de här frågorna. En människa, kvinna som man, ska vara fri från födseln. En människas heder får inte gå före en annan människas frihet, säger hon.
Den 21 januari i år var det 15 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa i Uppsala. Fadime blev 26 år gammal, och dödades i hederns namn, efter att hon talat offentligt om det förtryck och hedersrelaterade våld hon utsatts för. Pela Atroshi blev även hon offer för hedersmord, tre år före Fadimes död. 19 år gammal ansågs hon ha vanärat familjen, genom att ha en pojkvän och vägra att följa de regler som familjen satt upp för henne.
Kani och John Börjesson är på galan för att visa sitt stöd för arbetet mot hedersförtryck. Som sextonåring upplevde Kani Börjesson hur en vän till henne tvingades gå under jorden för att inte giftas bort mot sin vilja.
– Jag försöker uppmärksamma detta ofta, och pratar mycket med till exempel kollegor. Många blir förvånade över att hedersvåld förekommer, att det inte hänt så mycket sedan Fadime, säger hon.
Kani Börjesson vill se en tydligare politisk hållning, som visar att våld i hederns namn inte är accepterat, oavsett vilken grupp i samhället som drabbas.
– Det har inte med religion att göra, det har med heder att göra. Vi skulle aldrig acceptera att Lisa Andersson, 14, blev bortgift, och då ska vi inte göra det om någon annan flicka blir det heller, säger hon.
Mellan den 18 januari och 21 februari organiserar GAPF Fadimedagarna. På bibliotek och skolor i många svenska städer har minnesbord ställts upp och på flera platser arrangeras filmvisningar, teatrar och utbildningar om hedersförtryck. Klara Jöborn, Tiffany Falnaes och Fanny Åhl Norling är på galan i Göteborg tillsammans med vänner från en feministisk förening på Hvitfeldtska gymnasiet. De skulle önska att skolan blev bättre på att prata om hedersförtryck.
– Vi har inte pratat om det alls. Och det är ett stort samhällsproblem, det är många som är drabbade, säger Klara Jöborn.
Bland kvällens talare finns GAPF:s grundare Sara Mohammad, journalisten och författaren Helen Bergman och Ann Heberlein, kulturskribent och teologie doktor i etik.
Publiken i Stenhammarsalen sitter tyst när Sara Mohammad berättar om hur allting började.
– Min drivkraft kommer från den dag när min mamma lurade mig att jag skulle få leka med en annan flicka, men i stället tog mig med för att bli könsstympad.
Fakta: Hedersrelaterat våld
Hedersbegreppet förekommer inom olika religioner och i många olika länder i världen. Familjen är central i de flesta kulturer, och i många länder är familjens status beroende av familjens heder. Hedersbegreppet innebär att individens handlingar påverkar släktens anseende.
Gemensamt för hederskulturer är idén om att mannen är överordnad kvinnan, och därför ansvarig för att kontrollera och straffa kvinnor som anses dra skam över familjen. Enligt hederns logik ska kvinnors sexualitet kontrolleras, och kvinnor tillåts inte ha sex före eller utom äktenskapet. Kvinnor som misstänkts för att ha brutit mot hederskulturens normer riskerar att utsättas för våld eller att mördas.
I Sverige uppger 70 000 ungdomar mellan 16-25 år att deras val av partner begränsas av föräldrarnas religion och kultur.
Källa: Amnesty och Ungdomsstyrelsen
