Det har skett dramatiska förbättringar av hälsotillståndet hos världens befolkning de senaste två decennierna. Men ökningen av medellivslängden har olika orsaker i olika delar av världen.
I höginkomstländer handlar det främst om att färre människor dör i hjärt- och kärlsjukdomar, medan barnadödligheten minskar i utvecklingsländerna.
I fattiga områden där många barn tidigare dog i diarrésjukdomar eller lunginflammationer har bättre hygien med renare dricksvatten och att fler vaccineras spelat stor roll.
Globalt har den förväntade livslängden ökat med sju år sedan 1990 och är nu 72 år.
- Det är glädjande att människor lever allt längre, men fortfarande finns stora skillnader. I flera afrikanska länder söder om Sahara går utvecklingen åt fel håll till följd av krig, fattigdom och utbredningen av tuberkulos och hiv, säger Lars Barregård, professor i miljömedicin.
Han är en av de forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg som deltagit i det världsomspännande projektet Global Burden of Disease. Sammanlagt har 600 forskare i över 100 länder medverkat i arbetet med att ta fram en rapport som i dag publiceras i den medicinska tidskriften the Lancet.
- Ett miljöproblem som fortfarande är mycket omfattande är eldning med ved och kol inomhus. Varje år dör mer än fyra miljoner människor på grund av eldning. Halterna av farliga partiklar kan vara 30-40 gånger högre än på en trafikerad gata i Göteborg.
Enligt Lars Barregård drabbar eldningen framförallt kvinnor och barn, som vistas mycket inomhus. I exempelvis Kina, där även rökningen ökar kraftigt, ser man nu också allt fler barn med astma och lunginflammation. Hos den vuxna befolkningen har det blivit vanligare med lungcancer och KOL.
När det gäller hjärtinfarkt och stroke noteras en ökning i både Kina och Indien, samtidigt som människor i västvärlden löper allt mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar.
- Sundare vanor, bättre behandlingar och effektivare läkemedel har haft tydlig effekt. På bara ett par decennier har risken att drabbas av hjärtinfarkt halverats för en svensk 50-åring, säger Lars Barregård.
Sveriges äldsta är 110-åriga Gulli Bergendahl, som bor på Vegahemmet i Göteborg. När hon föddes i början av 1900-talet var medellivslängden för kvinnor i Sverige omkring 50 år.
På födelsedagen för en vecka sedan uppvaktades hon ordentligt, bland annat av kungen och av kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén.
I går eftermiddag var hon fortfarande lite trött efter allt ståhej - och efter kåldolmarna som hon fått till lunch.
- Jag har alltid haft bra aptit. Ost är bland det bästa jag vet, svarar Gulli Bergendahl på frågan om hon har några hemliga knep.
En annan omständighet som hon tror kan ha bidragit till ett långt liv är att hon inte har varit gift. I många år bodde Gulli själv eller tillsammans med en av systrarna.
- Jag har aldrig haft nån karl. Annars har jag nog levt som folk gör mest, säger hon.
Professor Lars Barregårds råd till den som vill ha ett långt liv är annars just att vara sambo eller gift.
Andra viktiga faktorer som förlänger livet är väl kända: att inte röka, stressa eller vara överviktig utan röra på sig och äta omväxlande.
- Och varningarna för vedeldning gäller knappast den som tänder en brasa för trivseln skull, betonar han.
Fakta: 122-åring äldst hittills
Sveriges äldsta person någonsin var Astrid Zachrison från Vetlanda (1895–2008). Hon dog på sin 113-årsdag.
Den äldsta människan i världshistorien är fransyskan Jeanne Calment (1875–1997) som blev 122 år och 164 dagar gammal.
Sex kvinnor som är födda på 1800-talet lever än. Äldst är Misao Okawa i Japan, född 5 mars 1898.
Högst medellivslängd har Japan, Italien, Sverige och Schweiz.
Spädbarnsdödlighet gör att följande länder har lägst medellivslängd: Angola 29 år, Kongo 28, Somalia 29, Burkina Faso 25, Tschad 21, Guinea-Bissau 29, Mali 22, Niger 22, Nigeria 23, Sierra Leone 26 och Togo 29.
