Alla ålderssteg har skjutits fram under senare år, vilket betyder att vi är friskare, piggare och lever längre än tidigare generationer.
Men det skapar också en stor press på 55- till 65-åringarna. Nu för tiden är de oftast yrkesverksamma och har sina gamla föräldrar kvar i livet. Samtidigt har de hunnit bli mor- och farföräldrar och vill ägna tid åt sina barnbarn.
–Den här generationen påminner mycket om hur det är att vara ung förälder med småbarn. Många upplever att de är tillbaka i samma livspusselstress som när de själva var i 30-årsåldern, säger Helene Brembeck, professor i etnologi på Handelshögskolan i Göteborg.
Läs också:Farmor Lisbeth jobbar heltid – hinner inte med
Kanske har 60-åringarna fått möjlighet att jobba heltid, efter år av deltidsjobb när deras egna barn växte upp. När ansvaret för hem och familj minskar, finns det äntligen utrymme för att helhjärtat ägna sig åt sitt yrkesliv. Många som är pigga och upplever att de har stimulerande arbetsuppgifter väljer dessutom att jobba ytterligare några år efter pensionen.
–Plus att de flesta mor- och farföräldrar har egna intressen och aktiviteter de vill delta i. De är engagerade i föreningar och för det mesta fullt sysselsatta, säger Helene Brembeck.
Det dras och rycks i 40- och 50-talisterna från alla håll. Jobbet ska skötas klanderfritt, de åldrande föräldrarna ska få den hjälp de behöver och helst ska barnbarnen hämtas från förskolan någon dag i veckan.
Deras egna barn växte upp med en helt annan sorts mor- och farföräldrar, en generation som hade mer tid, stöttade och serverade nybakade bullar när de kom hem från skolan.
Nu förväntar sig barnen att de ska få samma support när det har blivit deras tur att bilda familj.
Det kan bli en svidande upptäckt för småbarnsföräldern att varken morfar eller farmor visar sig ha tid.
–De allra flesta ser fram mot att få barnbarn. Men när de väl kommer är man mitt uppe i sitt egna hektiska liv, menar professorn.
Helene Brembeck, som förutom professor också är föreståndare på Centrum för konsumtionsvetenskap i Göteborg, har ägnat mycket tid åt att studera 55plus-generationens konsumtionsmönster.
Gruppen mellan 55 och 74 år anses generellt ha det gott ställt, vara aktiva och köpstarka – något som förväntas spilla över på barnbarnen.
Mor- och farföräldrar ska helst spendera pengar på utflykter och dyra leksaker, plus spara en slant varje månad för barnbarnens framtid. Om de dessutom kan ta med sig småttingarna på en resa någonstans blir både föräldrarna och marknadskrafterna glada.
Resebolagen har nämligen sniffat upp den nya trenden och erbjuder så kallade barnbarns-resor kors och tvärs över Europa. Det kan betyda en tur till ett nöjesfält i Danmark eller ett besök på Harry Potters slott i Storbritannien.
–Mor- och farföräldrarna förväntas ofta stå för barnbarnens kulturupplevelser, som till exempel besök på Junibacken i Stockholm och Alfons Åbergs hus i Göteborg, säger Helene Brembeck.
Något som också påverkar familjerelationerna är att 55- 65-åringarna är den första riktiga skilsmässogenerationen. När de var unga var det inte längre självklart att till varje pris hålla ihop ett äktenskap och många förhållanden sprack på vägen. De flesta önskade en jämställd relation och det var helt naturligt att både kvinnor och män var yrkesarbetande.
När det gällde passning av barnen tog de flesta hjälp utifrån, och mamman som ägnade hela sitt liv åt hem och familj upphörde, i princip, att finnas till.
–Men det betyder också att många gifte om sig senare i livet, vilket ledde till att nya familjekonstellationer bildades. Något som inte var särskilt vanligt tidigare, säger Helene Brembeck.
Numera kan det finnas både plastbarn och bonusbarnbarn som pockar på mor- och farföräldrarnas uppmärksamhet. Då är frågan om engagemanget ska fördelas jämnt mellan alla barnen eller om något av barnbarnen ska få större omsorg än de övriga?
–Det har uppstått en ny slags problematik för mor- och farföräldrar, om dina och mina barnbarn. När allt ska läggas ihop kan det bli ett evigt pusslande under semestrar, jular och födelsedagar, säger professorn.
Fakta: Dagens mormor 50,9 år
Kvinnor får i genomsnitt sitt första barnbarn tidigare än män.
Dagens mor- och farmödrar är i genomsnitt 50,9 år då första barnbarnet föds, medan män blir mor- och farfäder vid omkring 53,5 år.
Vid 58 års ålder har hälften av kvinnorna i Sverige fått barnbarn. Motsvarande ålder för män är 61 år.
De som är 50 år har i snitt 1,9 barnbarn, de som är 60 år har 3 barnbarn och de som är 70 år 4 barnbarn. Från 80 års ålder har man i snitt 4,7 barnbarn.
Källa: SCB 2014