Det visar en studie bland 1 400 kvinnor från Göteborg.
Det är data från den så kallade Kvinnoundersökningen i Göteborg som studien baserar sig på. Som längst har kvinnorna följts i 32 år. Tidigare har andra uppmärksammade resultat från samma grupp kvinnor offentliggjorts. Bland annat att högt blodtryck och bukfetma i medelåldern ökar risken för demens senare i livet.
Men den nya studien visar alltså inget samband mellan höga nivåer av kolesterol och risken att drabbas av demens. Tidigare har två finska studier och data från djurexperiment tytt på ett sådant samband. Den tanke som dök upp var då att eventuellt kunna påverka risken för demens med blodfettssänkande mediciner. Detta har dock avvisats i en annan studie från Göteborg. Läkemedlen saknade effekt både på Alzheimers sjukdom och andra former av demens.
Den nya studien visar på ett tidigare okänt samband mellan kolesterol och demens. Nämligen att låga nivåer i högre åldrar ökar risken påtagligt. Kvinnor vars kolesterol sjönk jämfördes med kvinnor som hade stabila nivåer av blodfetterna och det visade sig att sjunkande nivåer innebär att risken ökar 2,5 gånger.
Resultaten i studien kan inte tas som intäkt i att strunta i för höga kolesterolnivåer, menar forskarna bakom studien som presenteras i nya numret av den vetenskapliga tidskriften Neurology. För höga kolesterolnivåer innebär en ökad risk för hjärt-kärlssjukdomar. Hittills har man resonerat ungefär på följande vis – det som är bra för hjärtat (sänkta kolesterolnivåer) är också bra för hjärnan. Men den nya studien visar alltså att det inte finns något sådant samband.
- Men uppenbarligen finns det ett samband mellan sjunkande nivåer och demens, säger professor Ingmar Skoog vid avdelningen för neuropsykiatrisk epidemiologi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och en av medförfattarna till artikeln.
Det man vet sedan tidigare är att viktförlust och sjunkande blodtryck kan vara tecken på demenssjukdom och inte riskmarkörer för senare sjukdom. Det visar egentligen en process som redan startat. Sjunkande kolesterolnivåer kanske kan räknas in under samma hatt:
- Vad det visar är hjärnans betydelse för mängder av olika biologiska regleringssystem, säger Ingmar Skoog. När en människa drabbas av demens påverkas rader av de här systemen i stigande grad allteftersom sjukdomen framskrider.
Minst 150 000 svenskar är drabbade av någon typ av demenssjukdom.
Flera riskfaktorer har identifierats exempelvis rökning, låg utbildning osv, men hög ålder är den främsta riskfaktorn.
Bromsmediciner påverkar enbart symptomen, inte orsaken till sjukdomarna.
Man räknar med att antalet drabbade stiger eftersom andelen äldre, äldre ökar liksom livslängden.
