Mellan 8 april och 14 april publicerade GP en granskning av kafékedjan Le Pain Français som visade hur företaget utnyttjade subventionerade anställningar. Granskningen avslöjade att flera av dem som gick på olika typer av lönebidrag för funktionshinder var fullt friska och att funktionshindrade fått jobba precis som alla andra.
Både innan, efter och under publiceringens gång har vi sökt ägarna, bröderna Samuelsson, för en intervju. Då de har avböjt och endast svarat via mejl har vi redogjort för deras mailsvar i tidningen.
Nu, fyra veckor senare, låter sig bröderna intervjuas och ge sin version av vad som hänt – men inte i GP. I helsidesannonser i Metro, sociala medier och i en GT-intervju för de nu fram skarp kritik mot GP:s bevakning.
– Vi har blivit utpekade som en hackkyckling, som får ta lasten för hela systemet. Vårt företag har blivit utvalt och svartmålat helt utan grund. Granskningar av bidragssystem är naturligtvis bra och måste förekomma, men det måste ske sakligt, säger Samuel Samuelsson, en av ägarna, till GT.
Ägarna anser också att de inte har fått komma till tals, att GP:s uppgifter inte stämmer och att personalen som varit positivt inställda till företaget inte fått göra sin röst hörd. En central synpunkt är att bröderna Samuelsson bestrider uppgifterna om att de fuskat med bidrag.
GP:s nyhetschef Anders Goliger tycker sig se en trend bland beslutsfattare, politiker och ledare i näringslivet: istället för att svara på kritiska frågor så angriper man granskarna, i det här fallet GP.
–Det är beklagligt att ägarna väljer andra sätt att kommunicera än att svara på våra frågor. Vår policy är att de vi granskar ska få komma till tals med sina bästa argument. Det har vi erbjudit ägarna på kafékedjan. Vi har också erbjudit dem att skriva ett genmäle i GP, säger han.
Men finns det grund för kritiken?
–Som jag uppfattat kärnan i kritiken så handlar det om att vi räknat fel på hur stor andel som går på bidrag. Vi har där redovisat hur vi räknat och har gått på de offentliga uppgifter som finns. Det bästa hade såklart varit om ägarna hade valt att svara på frågorna direkt till oss i GP, så att deras syn kunde ha kommit fram. En annan sak de kritiserar är att vi kallat det för bidragsfusk. Här har vi så många samstämmiga källor att vi anser oss ha fog för det påståendet.
Paul Ronge, en av Sveriges främste krishanteringsexpert och medierådgivare, säger att han känner igen taktiken att använda sig av köpta annonser och tala ut hos konkurrenter när man blir granskad. Han blir dock väldigt förvånad över att det har tagit så lång tid mellan granskningen och mottattacken.
–Det som är anmärkningsvärt är att det har dröjt så lång tid. Och att man på det här viset fortsätter hålla liv i frågan, säger han.
Köpta annonser har han sett andra företag använda sig av, men är inte imponerad över deras effekt.
–Problemet är att folk uppfattar det som maktbeteende. Vem har råd att betala för helsidesannonser? Det markerar att det är ett företag med makt. Men jag förstår greppet. Man försöker efterlikna redaktionell text, och en del går säkert på det. Det är pr i journalistisk form, säger han.
Efter GP:s granskning av kafékedjan Le Pain Français har det hållits en interpellationsdebatt i riksdagen om frågan och arbetsförmedlingen har gjort stickprovskontroller över hela landet. Efter granskningen har hundratals människor hört av sig med egna historier, både från detta kafé och andra arbetsgivare. Granskningen har också vidgats till andra branscher, som taxibranschen.
Men GP har också fått kritik från näringslivets intresseorganisation Timbro. De har i flera artiklar, publicerade på den egna sajten och på debattforumet Newsmill, hävdat att GP har fel fakta och fel slutsatser. (Se faktatexten längst ner i artikeln)
Mats Olin är chef för Timbro Medieinstitut. Han säger att en stor granskning av ett enskilt företag är det som gjorde Timbro intresserade.
Men hur ser du på att näringslivets intresseorganisation granskar en granskning av en aktör i näringslivet?
–Vi är en tankesmedja och ägnar oss åt mediegranskningar som profession. Vi tittar på allt möjligt som händer i medierna, säger han.
Efter GP:s granskning har flera personer fått ta emot hot och hat på nätet. Albert Allen, intervjupersonen i den första artikeln om Le Pain Français, har blivit hårt ansatt på nätet.
–Jag blev förbannad när jag läste annonsen. De ljuger om mig och skriver att jag inte har sömnapné. Jag har intyg från professorn på sömncentrum på Sahlgrenska, säger Albert Allen.
Även andra intervjupersoner har blivit uthängda på nätet.
GP har sökt Samuel Samuelsson för en kommentar.
Läs hela GP:s granskning här eller använd länken http://www.gp.se/nyheter/1.1517334
Fakta: Kritiken mot GP - och GP:s svar
Timbro har ifrågasatt GP:s uppgifter om antalet bidragsanställda
Vi utgått från skriftliga handlingar som berättar vilka placeringar som beviljats på företaget, totalt 38 stycken under 2012. Där framgår hur länge personen ska jobba och i vilken omfattning. Detta har vi jämfört med antalet årsarbetare i den senaste årsredovisningen, eftersom det är de officiella siffror som finns att tillgå. Även facket, som har överblick, är tydliga med att Le Pain Français har överlägset flest bidragsanställda i Västsverige.
Ägarna har inte velat kommentera i GP hur stor andel av personalen som är bidragsanställd. Men till Timbro säger vd:n Markus Samuelsson att GP:s uppgift om närmare hälften är för hög. Han kritiserar att vi räknat in praktikanter (som har hela lönen betald från arbetsförmedlingen) och säger att företaget har fler anställda i dag än vid den senaste offentliga årsredovisningen.
Timbro skriver också att GP inte kan belägga fusket
Under vår research har vi pratat med ett stort antal människor som utförligt beskriver hur det gått till när de, i strid med reglerna, placerades på kaféet med bidragsanställning.
Deras berättelser får stöd av Arbetsförmedlingens utredning som visar att det beviljats stöd till arbetsgivare på grunder som inte uppfyller kraven enligt regelverken. Internrevisionen har gjort en genomgång av cirka 50 ärenden. Genomgången visar att ärendena är bristfälligt dokumenterade och saknar underlag helt eller delvis. Dessa vittnesmål och AF:s utredning har Timbro valt att bortse ifrån.
De anställda skriver i en annons i Metro att positiva röster inte fått komma till tals
Vi har pratat med ett stort antal anställda, både positiva och negativa och i våra artiklar framgår att det finns anställda som trivs. Ingen har dock velat ställa upp på en längre intervju. Vid ett tillfälle hade GP bokat tid med en anställd som ville ge en positiv bild av företaget, men denne avbokade i sista stund. Att vi inte velat lyssna stämmer inte.
