Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Krav på hårdare tag mot knarket

    GP:s kartläggning av den öppna knarkförsäljningen upprör ledande politiker. Nu kräver de hårdare tag och en debatt om partyknarkarnas ansvar när det gäller stadens gängproblematik.…– Jag tycker de som köper droger ska ha dåligt samvete, säger kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S).

    Hon är särskilt kritisk mot den svenska narkotikadebatten som hon upplever som allt mer drogliberal.
    – Jag upplever helt klart att det skett en allmän liberalisering av narkotikadebatten i Sverige och omvärlden. Och det är jag väldigt kritisk mot. Dels handlar detta om att man faktiskt riskerar att hamna i ett missbruk. Även om man tar så kallade lätta droger. Vissa talar om att hasch inte är lika farligt som heroin. Men jag känner flera som gått in i en haschpsykos och det är verkligen inte roligt, säger Ann-Sofie Hermansson (S) och fortsätter:

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    – Men det allra viktigaste är att se på köparnas moraliska ansvar. Att de som köper cannabis och kokain, även i centrum, är med och håller fyr i våldet som drabbar Göteborg. Narkotikan är till viss del motorn till detta. Jag tror att vanligt folk är rätt hyggliga i grunden, man tänker på sitt lördagsnöje och lever sitt liv. Men det här behöver gå upp för folk. Jag tycker de som köper droger ska ha dåligt samvete.

    Läs även: Här erbjuds GP:s reporter knark - på öppen gata

    "Viktigt med korrekt information"

    Hon menar att det krävs både mer förebyggande insatser samt hårdare tag mot narkotikan från både polisen och politiker. Hon får medhåll från kommunalrådet Marina Johansson (S).

    – Det är viktigt att folk får upp ögonen, att även om man bara köper droger för att få ett tillfälligt rus eller kunna dansa hela natten så är man med och bidrar till den här industrin, säger Marina Johansson, ordförande i Social resursnämnd. 

    Hon trycker på vikten av att sprida information om droganvändning till föräldrar och skolelever, något kommunen i dag gör via sin enhet Kunskapskällan. Hon är även kritisk de drogliberala vindar som hon anser finns i Sverige, särskilt när det gäller cannabis.
    – Det finns en allmän bild om att cannabis är ofarligt när det i själva verket påverkar hjärnan och psyket väldigt mycket. Man får mycket sämre kognitiv förmåga, man får svårare att klara skolan och man mår även dåligt när man använt det under en längre tid. Det gäller att korrekt informationen sprids, säger Marina Johansson. 

    Läs även: Johan, 25 - en av de som handlar droger

    M: Behövs mer poliser

    Kommunalrådet och gruppledaren Jonas Ransgård (M) är också tydlig med att han vill värna Sveriges nolltolerans mot narkotika, även om han tycker att Ann-Sofie Hermansson går för långt i sin koppling mellan partyknarkandet och gängvåldet. Han tycker att kommunens insatser med information till föräldrar och skolelever fungerar bra, men trycker på att straffen för narkotikabrott bör bli högre. Han vill även att det ska bli lättare för polisen att avlyssna personer misstänkta för narkotikabrott, samt ge mer resurser till poliser.
    – Ska vi komma upp till EU:s snitt måste Sverige ha minst 10 000 poliser till. Bara den senaste veckan har jag talat med restaurangägare i Göteborg som säger att de har ordningsvakter som tar folk med droger. När de sen ringer polisen får de beskedet att de ska spola ner drogerna i toaletten, för att polisen inte själva har resurser att komma förbi. Det sätter någonstans fingret på problemet, säger Jonas Ransgård (M).

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.