Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/4

Konfliktexperten: ”Peshmerga är inte en vanlig armé”

De kurdiska Peshmergastyrkorna har blivit mer strukturerade under kriget mot IS, men det gör dem inte till en reguljär armé, menar Tahir Ismail, konfliktexpert på Palmecentret. – De olika grupperingarna är fortfarande starkt kopplade till politiska partier.

Långt innan IS dök upp i Irak 2014 plågades landet av interna stridigheter. Enligt Tahir Ismail på Palmecentret pågår fortfarande de regionala konflikterna, även om de olika grupperingarna i Irak tillfälligt samarbetar för att pressa tillbaka IS. 

– Varje grupp fokuserar på att stärka sin militära kapacitet. Jag kan inte se att de olika kurdiska grupperna har enats i kampen mot IS, säger Tahir Ismail.

Peshmerga är inte en grupp, utan flera. Irakiska Kurdistan styrs av en koalitionsregering som består av president Masoud Barzanis KDP och den tidigare irakiske presidenten Jalal Talabanis PUK. Vardera parti har en egen Peshmergastyrka, liksom kurderna i Syrien. Även om de försökt tona ner skiljelinjerna på senare år, har de enligt Tahir Ismail en lång väg kvar till att vara en reguljär armé. 

– Att militära grupper tar på sig enhetliga uniformer och har större militära resurser betyder inte att de har blivit en professionell armé. En intressant utveckling vore om de blev en fristående militär enhet, oberoende av politiska partier, och istället lydde under demokratiskt valda institutioner.

Amnesty: Peshmerga begår krigsbrott

Förra året kom rapporter från såväl Amnesty och Human Rights Watch om att Peshmergastyrkor begått krigsbrott. De sägs ha fördrivit arabiska byinvånare från sina hem, under förevändningen att de varit IS-sympatisörer. Kritiker menar att Peshmergastyrkorna snarare tog tillfället i akt att ta kontroll över vissa områden de anser tillhör dem. 

– Den dominerande åsikten hos observatörer i Irak är att pågår en intensiv kamp om kontrollen över regionerna, vid sidan av kriget mot IS, säger Tahir Ismail och fortsätter:

– Peshmerga har till exempel grävt en lång skyttegrav utanför Kirkuk, vilket många araber ser som ett tecken på att Peshmerga vill cementera att Kirkuk tillhör kurderna, trots att staden fortfarande är ett omtvistat område.

Om man lyckas driva ut IS ur Irak kommer de interna, regionala striderna trappas upp, tror Tahis Ismail. Konflikten drivs på av att olika fraktioner har stöd från stormakter som Turkiet och Iran.

– Andra länders stöd till de interna aktörerna kan ibland bli en belastning. När man samarbetade för att få bort IS från Mosul syntes ingen direkt politisk och militär enighet mellan olika parterna. Snarare har de försökt driva fram sina egna positioner.

Fakta: Kriget mot IS

Flera grupperingar och internationella koalitioner har varit inblandade i kriget mot IS i Syrien och Irak sedan IS utropade sitt kalifat i juni 2014.

I de norra delarna av Irak och Syrien förs striderna till stor del av olika kurdiska styrkor:

  • Peshmerga. Kurdisk armé som lyder under presidenten för irakiska Kurdistan.
  • PKK. Kurdiskt vänsterparti med bas i Turkiet och Irak. Den militära grenen heter HPG.
  • YPG/SDF. YPG är en till största del kurdisk milis med band till ett syrisk-kurdiskt vänsterparti. Är den största gruppen i sammanslutningen Syrian Democratic forces, SDF.
  • Utöver dessa finns en rad mindre grupper i området. De flesta är löst anknutna till någon av de större styrkorna.
  • De internationella koalitionerna i kriget har bland annat letts av USA, Frankrike och Ryssland.  Iran och shiamuslimska Hizbollah från Libanon ska ha stöttat den irakiska armén.

 

Fakta: Svenska frivilliga i krig

Att Sverige varit i fred i över 200 år är ett känt idiom, men flera svenskar på eget bevåg rest till stridshärdar runtom i världen.

De mest kända är förmodligen det Spanska inbördeskriget (1936-39), där drygt 600 svenska vänsterorienterade och liberala frivilliga slogs på republikens sida mot den senare diktatorn Francisco Franco, och det Finska vinterkriget, där svenska soldater slöt upp i finländarnas kamp mot Sovjetunionen vintern 1939-40. 

Men även efter andra världskrigets slut har svenskar frivilligt deltagit i krig. Här är tre konflikter från modern tid:

Balkan
Det svenska försvarets utlandsstyrka var en del av den internationella insatsen under Balkankrigen på 1990-talet. Men ett hundratal svenskar stred som frivilliga i andra styrkor, främst kroatiska. En del var svenskar med kroatiskt påbrå, men flera reste ner utan att ha några biologiska band till forna Jugoslavien.

Israel
Unga svenskar med judiskt påbrå, men också enstaka kristna icke-judar, har sedan åren runt millennieskiftet anslutit sig till Israels långdragna konflikt med Palestina. Svenska judar deltog även i krigen 1948-49, 1967 och 1973. Det är inte ovanligt att personer med judiskt påbrå tar värvning i israeliska armén, trots att de inte är födda i Israel. 

Ukraina
Ett tiotal högerextrema svenskar reste till Ukraina under konflikten som blossade upp efter protesterna på Majdantorget 2014. En av dem som gick ut med namn var Mikael Skillt från Sundsvall, som reste till Ukraina efter utbyte mellan Svenskarnas parti, där Skillt var medlem, och ultranationalistiska partiet Svoboda.

Källa: Svenskar i krig 1945-2015, Lars Gyllenhaal & Lennart Westberg (Historiska media, 2015)

Mest läst