Kompromiss i tre våningar

ANNONS
|

Fuhres genidrag var att låta träpanelen täcka även bottenvåningen vilket förvandlade en byggteknisk nödutgång ur bostadsbristen till elegant tjugotalsklassicism. Och även om många landshövdingehus är intill förväxling lika så var hustypen ingalunda opåverkade av arkitekturens kursändringar: klassicism, nyrenässans, nationalromantik, tjugotalsklassicism och funkis, allt finns representerat under den 65-årsperiod husen byggdes.

Kvarteret Standaret var Fuhres första stora flerfamiljshus i Göteborg. Han kom senare att bli något av det nybildade HSB:s husarkitekt i Göteborg med landshövdingehus åt sex olika boende­kooperativ färdigställda innan han blev stadsarkitekt i Helsingborg 1929.

Källare ovan mark

Att hustypen överhuvudtaget kom till berodde på den enorma bostadsbristen i mitten av 1800-talet. Mellan 1850 och 1870 fördubblades Göteborgs befolkning. Folk tvingades bo i källare, uthus och på vindar. En lag som satte en gräns vid två våningar för trähus på grund av brandfaran förhindrade en snabb byggexpansion eftersom det var dyrt att bygga i sten och oekonomiskt att bara bygga två våningar. Kooperativet Arbetarnas Byggnadsförening med ordföranden Johannes Nilsson kom då fram till en kompromisslösning som man 1875 försökte få bygglov för: trevånings trähus med första våningen i sten. Kryphålet var att man kallade bottenvåningen för källare helt ovan mark.

ANNONS

Trots att stadsarkitekten Victor von Gegerfeldt stödde förslaget fick man nej i byggnadsnämnden, men Nilsson överklagade till länsstyrelsen och fick dispens. Landshövding Albert Ehrensvärd d.ä. satte sin namnteckning på dokumentet och blev, i alla fall till titeln, odödliggjord. De första landshövdingehusen byggdes 1876 i kvarteret Ananasen i Annedal.

Samma brandrisk men nu framkallad av eventuella bombangrepp gjorde att trähusbyggandet så gott som helt upphörde runt 1940. Då bodde nästan halva Göteborgs befolkning i landshövdingehus, de flesta både trångt och ohygieniskt, men redan tio år tidigare var debatten om hustypens vara eller inte vara igång.

Området utplånades

Funktionalismens förespråkare ville riva husen och ersätta dem med moderna och praktiska funkishus. Man kan se en tydlig gräns mellan de båda uppfattningarna där Kungsladugårds landshövdingehus går över i Sannas lamellhus. Den stora rivningsvågen lät dock vänta på sig till 60- och 70-talen då Annedal, hustypens vagga, utplånades helt. Masthugget, Olskroken, Landala, Olivedal och Gårda har fragment kvar av bebyggelsen medan Bagaregården, Majorna, Gamlestaden, Kungsladugård, Kålltorp, Haga och Lunden åtminstone delvis undkom grävskoporna.

Våren 2010 blev kvarteret Standaret riksbekant som ett av exemplen på förfall skapat av korrumperade tjänstemän och en ohederlig byggentreprenör som struntat i att utföra renoveringsarbete.

ANNONS

Av 3290 landshövdingehus byggda mellan 1876 och 1940 återstår idag 1380. Det finns ingen anledning att ytterligare minska beståndet av Göteborgs unika bidrag till arkitekturhistorien, oavsett om det sker genom rivning, byggfusk eller bedrägeri.

Byggnaden: Kvarteret Standaret, Karl Johanstorget

Byggår: 1922–23 Stil: 20-talsklassicism Arkitekt: Arvid Fuhre

Vill man se landshövdingehus är bebyggelsen i Kungsladugård så gott som intakt. Verkmästaregatan 1 på Lindholmen är ett nutida landshövdingehus ritat hos stjärnarkitekten Wingårdhs 1997.

Journalist och kulturskribent.

Under hösten skriver han om tio tidstypiska hus i Göteborg,

Själv bor han i Vasastan i ett hus byggt 1811 men vill inte nödvändigtvis framhålla detta som arkitekturens märkesår.

ANNONS