Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Hoppet lever för fiskarna Kurt Claesson, Johannes Claesson, Lars Axelsson, Lars Uno Bryngeld och Robert Ahlström. Bild: Thomas Johansson

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Kommunen går vidare med planerna för Fiskebäck

    Planerna på att muddra och bygga ut Fiskebäcks hamn lever vidare. Kommunfullmäktige har nu gett fastighetskontoret i uppdrag att ta fram en ny detaljplan.

    Sedan 20 år tillbaka kommer delar av fiskeflottan som har Fiskebäck som hemmahamn inte in till kaj. Båtarna har blivit för stora.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Men nu vill kommunfullmäktige att arbetet för att ändra på detta inleds.

    Måste åka till Danmark

    LÄS MER: Ödesdagen för fiskarna i Fiskebäck närmar sig

    Under torsdagen beslutade man att fastighetskontoret ska påbörja arbetet med en detaljplan samt se över om det går att få till stånd en samfinansieringslösning.

    – Om fisket ska vara kvar, så måste vi göra saker med Fiskebäck. Det är Sveriges största hamn om vi ser till vad som landas – det är bara det att det landas i Danmark, sa Hampus Magnusson (M) i debatten.

    En del av stadens själ

    – Fisket är mer än ett företag. Det är en del av Göteborgs själ, men vi har inte hängt med, sa David Lega (KD).

    Allianspartierna är – tillsammans med Demokraterna och Sverigedemokraterna – positiva till planerna. Socialdemokraterna är inte helt avvisande till att bygga ut hamnen i Fiskebäck, men Shahbaz Khan hade invändningen att saker och ting sker i fel ordning.

    – Det känns inte bra att lägga ett uppdrag att förhandla, när vi inte vet var vi ska muddra.

    V och MP helt emot

    Han menade att muddringen och utbyggnaden av hamnen måste in i ett större sammanhang och att det är att börja i fel ände att gå direkt på en detaljplan och förhandling om samfinansiering.

    Vänsterpartiet och Miljöpartiet är helt emot planerna, både av kostnadsskäl och av miljöskäl.

    – Det behövs en fördjupad analys innan man drar på kommunen kostnader, sa Gertrud Ingelman (V).

    – Stickprov i muddermassorna visar att det finns risk för gifter. Om man muddrar kommer det upp. Och det handlar om 200 miljoner kronor. Det är mycket pengar för en enskild näring, säger Karin Pleijel (MP).

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.