Läs mer: Rörelsehindrade kämpar för boende i Göteborg
Det är Inspektionen för vård och omsorg som tvingar kommuner att betala viten när de inte verkställer beviljade insatser för äldre och funktionshindrade inom en rimlig tid. GP har granskat köerna och de vitesförelägganden som Göteborg ålagts att betala. Förra året fakturerades Göteborgs stad drygt 6 miljoner kronor enbart i straffavgifter. En kraftig ökning jämfört med året innan – siffran för 2014 var 3,3 miljoner. I flera fall har personer fått vänta flera år.
- Det är inte klokt. Det tyder verkligen på en dålig organisation, säger Anne Leffler, ordförande för Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning i Göteborg.
Under året har antalet äldre och funktionshindrade som inte fått sina insatser verkställda ökat. I somras handlade det om sammanlagt 291 personer i Göteborg som väntat minst tre månader och fortfarande inte fått de insatser de har rätt till. Enligt den senaste statistiken från oktober 2015 var samma siffra 344 personer. 240 av dem väntade då på ett särskilt boende – varav över hälften av dem var funktionshindrade. Då ingår inte de som enbart behöver fysiskt anpassade bostäder.
- Jag blir chockad av de här siffrorna. När det gäller funktionshindrade så vet man ju från tidig ålder vilka barn som har funktionshinder och vilka som kommer vara beroende av kommunens insatser när de blir vuxna. Det här är hela deras liv. Man har ju haft så otroligt många år på sig att göra något, att ingen tagit ett krafttag och löst de här frågorna är helt obegripligt, säger Anne Leffler.
Senare i vår kommer Göteborg att omorganisera arbetet med att ordna boenden med särskild service för funktionsnedsatta. Tidigare har fyra resursnämnder tillsammans haft ansvar för att ordna boenden – nu är planen att stadsdelsnämnden i Örgryte-Härlanda ska få det övergripande ansvaret. De kommande tre åren är förhoppningen att kommunen ska ordna 265 nya lägenheter. Lars Eriksson är samordnare för projektet och säger att det ändå inte kommer räcka.
- Det är brist på lämpliga tomter. Vi försöker planera in den här typen av boenden på områden som vi vet ska exploateras. Men det är samtidigt höga krav på hur de ska utformas. Det får exempelvis inte vara för många lägenheter i samma huskropp, gruppboenden får till exempel bestå av max sex lägenheter för att man ska undvika institutionsprägel. Sen är det inte bara bostäder med särskild service som behövs. Vi behöver även bygga enklare lägenheter för rörelsehindrade och där har kommunen en dialog med fastighetsbolagen, säger Lars Eriksson, planeringsledare på stadsledningskontoret.
Han menar att bristen framförallt handlar om unga funktionshindrade som många gånger tvingas bo hemma hos sina föräldrar. I vissa fall har man tvingats köpa platser i kommuner utanför Göteborg.
Marina Johansson (S) är kommunalråd med särskilt ansvar för funktionshinderfrågor. Hon är självkritisk till det faktum att kommunen tvingas betala miljoner i straffavgifter.
- Det är svårt att veta om detta avspeglar en generell trend. Men det är naturligtvis mycket olyckligt att det tar längre tid än det ska göra att få den bostad man har rätt till. Att betala viten innebär förstås också ett avbräck för stadsdelarnas ekonomi. Självklart är detta inte acceptabelt, skriver Marina Johansson i ett mejl till GP och tillägger:
- Vi i Göteborg tar vårt ansvar, byggtakten är den högsta på 40 år och vi har höjt målen för bostadsbyggandet avsevärt. Vi kommer också att se till att de som har rätt till ett boende ska få det.
