"Killar håller koll på dig"

ANNONS
|

I en av korridorerna på Guts, ett stenkast bort från Angereds simhall, har någon målat ordet "systerskap" på en vägg. 16-åriga Alaa Sifariny säger att hon brukar hänga här regelbundet – även under sommartid. Den enda nackdelen är att det bara har öppet tre dagar i veckan.

–Det finns andra fritidsgårdar, men där är det 90 procent killar, säger Alaa Sifariny.

I en soffa längre bort sitter ett gäng andra tjejer i samma ålder. Några av dem sommarjobbar på Guts men hänger även här i vanliga fall.

–Det är skönt att hänga med bara tjejer ibland. Att få prata om vissa frågor som man inte kan prata om annars. Mensfrågor och sånt som vissa killar blir äcklade av, säger Carolina Balaci.

ANNONS

GP har i veckan berättat hur sympatier för hedersförtryck sprids på nätet. I går berättade vi om föreningen Varken Hora eller Kuvad som just nu gör en enkätundersökning på flera skolor i Angered för att försöka ta reda på hur utbrett hedersförtrycket är. Tidigare undersökningar har visat på ett utbrett hedersförtryck i Stockholms förorter, och Göteborgs stad utgår i dagsläget från att det är minst lika vanligt här.

I Varken Hora eller Kuvads senaste undersökning i Stockholm svarade 28 procent av tjejerna att de var mycket hårt kontrollerade hemifrån och 81 procent av killarna att de kände ett ansvar att hålla koll på sina systrar.

Och tjejerna på Guts är överens. Hedersförtryck och social kontroll är verklighet för många tjejer även här.

–En del killar håller koll på dig här i Angered. Jag bryr mig inte så mycket, men jag vet många andra som tycker det är jobbigt, säger Alaa Sifariny.

–Det är mycket sånt i Angered. Att storebröder har koll på tjejer. Du får inte snacka med killar. Dom håller koll på dig, vem du snackar med, vart du ska, om du röker och så vidare, säger 16-åriga Carolina Balaci och menar att fenomenet inte bara drabbar syskon sinsemellan.

ANNONS

–En del killar kan komma fram och säga: Om jag ser dig göra något dåligt, då får du se vad som händer senare. De är som en extrabror som håller koll på dig, säger Sofia Nahn.

–Där kommer Guts in. Här kan tjejer vara utan att behöva känna så. Här behöver du inte gömma något, säger Alaa Sifariny.

Hedersfrågor är inget som tjejerna på Guts är helt ovana vid. Utöver de vardagliga samtalen anordnar fritidsgården temakvällar där man diskuterar allt från tvångsäktenskap och hbtq-frågor till specifika gruppträffar om unga mammor och könsstympning.

–Det betyder massor. Hela syftet med Guts är att vi ska vara specialiserade på tjejer och transpersoners liv, och utifrån det bidra till deras frihet och självkänsla, säger socionomen Eva Barron, en av tre anställda på Guts.

Under GP:s besök diskuterar tjejerna på eget initiativ olika mer eller mindre hedersrelaterade frågor. En tjej pratar om kulturkrockar och att det är ovanligt med par av olika etniciteter. Efter en stund glider samtalet in på att själv få bestämma sinklädsel.

Eva Barron frågar ungdomarna hur vanligt de tror det är att tjejer tvingas bära slöja av sina föräldrar.

ANNONS

–Väldigt många. Jag vet en som tvingades av sin mamma att bära det. "Om du inte har det är du inte min dotter längre" sa mamman till henne, säger Hanan Mohamed.

Hon bär själv slöja men säger att det var hon själv som bad sin mamma om att få bära den. En annan tjej har en annan historia.

–Min mamma frågade mig ofta när jag skulle börja använda den. För jag ville inte ha på mig den i början. Det var sommar och jag ville kunna gå ut och bada. Men sen så började jag ändå, berättar tjejen och fortsätter:

–Jag frågade min mamma häromdagen om jag fick ta av mig den om jag ville. Hon sa att: "Jag har inga problem med det. Men det är inte jag som kommer få skit utan du – från andra runt omkring."

–Alla med slöja behöver inte vara förtryckta. Det är inte svart eller vitt. En del tjejer med slöja kan ha föräldrar som är djupt troende, utan att det hindrar deras val på universitetet eller val kring familjebildning. Och jag vet etniskt svenska flickor som inte får spela fotboll längre när de fyller 15 för att mammorna tycker att det ger dem för fula ben. Det är också ett sätt att förtrycka, fyller socionomen Eva Barron i.

ANNONS

Guts har genom åren finansierats av kommunen i första hand, men under året har även staten skjutit till pengar för att man ska kunna arbeta mer med gruppen nyanlända. Och Eva Barron och tjejerna ser inga problem, utan snarare fördelar, med en separat mötesplats för enbart tjejer.

–Guts behövs för oss tjejer, säger Hanan Mohamed.

–Ska tjejer prata om sånt här måste de kunna träffas någonstans. Inte bara i perioder, utan hela tiden. Annars diskuterar de aldrig känsliga saker som heder till exempel, säger Eva Barron.

Vad är det som är mest känsligt tror ni?

–Att känna som tjej att man inte har så mycket makt, säger Carolina Balaci.

ANNONS