Karlatornets kamp mot leran

I lervällingen ute på Karlatornets tomt pågår arbetet med att omsätta Bill Bakers och arkitektbyrån SOM:s skisser och uträkningar till Nordens högsta hus.

ANNONS
|

Bill Baker och arkitektbyrån SOM har arbetat tillsammans med ingenjörsföretaget VBK för konstruktionen av Karlatornet.

VBK:s Erik Beets är biträdande produktionschef för Karlatornets stomme. Han och David Salekärr från Serneke, visar runt i byggbarackerna bredvid byggarbetsplatsen. I ett av rummen finns hundratals trälårar uppställda med borrkärnor från berget under leran. Runt travarna står nästan lika många gamla pet-flaskor fyllda med vattenprover.

Rambergets sida, som Karlatornet fäster i, har en lutning på 45 grader. Byggnaden innebär en enorm belastning för berget och därför är det viktigt att vara säker på hur graniten kommer att tåla påfrestningen.

— Det ställer högre krav än om det hade varit plant. Eftersom det sluttar kan det finnas risk för skred. Det är väldigt stora laster även för berg, säger Erik Beets.

ANNONS

Ständigt denna lera

I någon mån kan det vara tröttsamt att prata om Göteborgsleran så fort något ska byggas i Göteborg. Men i det här fallet går det inte att komma förbi den. Bygget av Karlatornet är till stor del en kamp mot leran; en arbetsbädd av stenkross är utlagd på marken för att de enorma arbetsfordonen ska kunna köras säkert och pålarna sträcker sig 60 meter ner genom ler- och jordlagren.

LÄS MER:Så ska Karlatornet hållas uppe

I vår ska byggnadens gigantiska bottenplatta gjutas. Plattan kommer att vara 3,75 meter tjock och ligga fem meter under jord. Det måste förberedas med ett omfattande schaktningsarbete. Schaktet kommer som djupast vara tolv meter under jord. Återigen ställer leran till det, enligt David Salekärr.

— Med den här Göteborgsleran så är det oerhört djupt att schakta. Leran är så lös och vill bara trycka sig in. Det blir sådana otroliga krafter.

Blandar lera och betong

Leran hålls på plats under schaktning genom så kallad jet-injektering vilket innebär att man cementförstärker leran. Samtidigt är grävpålarna relativt ömtåliga och ostadiga innan det att de förankras i bottenplattan. Därför övervakas varje påle noga med sensorer som skickar information om de rubbas på något sätt. Resultatet efter jetinjekteringen blir en betong- och lerblandning som kopplar ihop pålarna så att de fungerar i väntan på att bottenplattan ska göra det jobbet, enligt Erik Beets.

ANNONS

— Det blir sämre än betong men mycket bättre än den mjuka leran. Det är väldigt ovanligt med höghus som byggs med så mjuk lera och det hårda berget under. Om man jämför med Burj Khalifa så har det huset en mark som tar laster gradvis så i botten av pålen kan det se ut nästan hur som helst. Här är det bara berget som ger något stöd, säger han.

Fakta om Karlastaden

* Totalt byggs åtta kvarter och en paviljong med totalt 2 000 lägenheter.

* Därtill planeras hotell, kontor, butiker, restauranger, kulturcentrum, bibliotek, skolor och service.

* Områdets totala markyta är på 31 000 kvadratmeter.

* Karlatornet ska bli 245 meter högt och ha 74 våningar.

* Nyligen blev också klart vad höghusen runt Karlatornet ska heta. Temat med namn lånade från himlavalvet fortsätter. Byggnaderna ska heta Lynx, Auriga, Callisto, Virgo, Cassiopeja, Aries och Capella.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS