Ingen vet hur många som utsätts i Göteborg

ANNONS
|

Lagstiftningen är tydlig; i svenska skolor och förskolor råder nolltolerans mot sexuella trakasserier. Alla fall ska anmälas till rektor eller förskolechef som i sin tur ska anmäla till huvudman, det vill säga den aktuella kommunen eller stadsdelsnämnden. I allvarliga fall ska trakasserierna dessutom anmälas till polis och DO, Diskrimineringsombudsmannen.

Hur vanligt förekommande det är med sexuella trakasserier i Göteborgs skolor finns inget svar på. Någon samlad statistik över polisanmälningar rörande just skolor finns inte, och bland de totalt 72 anmälningar som inkommit till DO under 2017 rör endast en Göteborg. Bland stadsdelsnämnderna som ska ta emot skolans anmälningar tycks rutinerna skifta. Flera uppger att de saknar statistik, att sexuella trakasserier inte särskiljs från andra kränkningar. Bland övriga varierar antalet anmälningar mellan noll och upp mot ett fyrtiotal under läsåret 2016/2017. Som exempel kan nämnas att Västra Hisingen harrapporterat 38 ärenden – Angered noll.

ANNONS

"Vi frågar skolorna om de följer rutinerna"

Ansvaret för att säkerställa att rektorer och förskolechefer följer lagen och anmäler vidare till huvudman ligger på stadsledningskontoret, men huruvida det faktiskt sker är det ingen som kontrollerar. Inte heller sammanställer stadsledningskontoret siffrorna från de olika stadsdelsnämnderna. Det innebär med andra ord att ingen vet hur ofta sexuella trakasserier förekommer på skolor i Göteborg.

– Jag vet att alla skolor har planer och rutiner för att anmäla till huvudman, men jag vet inte om man kan garantera att rektorerna faktiskt efterföljer sina rutiner. Vi frågar skolorna om de följer rutinerna och det säger de att det gör, säger Jonas Askne, planeringsledare för utbildning, barn och unga på stadsledningskontoret.

Men det är ingen som kontrollerar om skolorna faktiskt rapporterar till huvudman?

– Nej, så är det nog. Det kan man ju kanske tycka är en brist. Men vi kan inte följa upp allting, säger Jonas Askne.

Skolorna ursäktar trakasserier som skojbråk

Vid en genomläsning av 2017 års DO-anmälningar från hela landet framkommer det att skolväsendet och vuxenvärlden ofta vänder ryggen. I en stor del av fallen uppger anmälarna, ofta föräldrar till de drabbade, att skolan känner till händelserna men inte agerar. I flera anmälningar framgår att skolan ursäktat det inträffade som skojbråk; "han söker bara kontakt", eller svarat genom att skuldbelägga de utsatta. I två av de anmälda fallen har förövare som våldtagit klasskamrater fått gå kvar i samma klass som sina offer. Det finns en föreställning om att de som utsätter andra elever för sexuella trakasserier inte är mogna nog att ta ansvar för sina handlingar, menar Katja Gillander Gådin, forskare vid Mittuniversitetet.

ANNONS

– Man ser det ofta inte som ett problem som är kopplat till skolans organisation eller förebyggande arbete. Vi ser att alltför många vänder det till att det är offrens problem. "Varför har du en så kort kjol, varför gör du som du gör". Det finns en uppfattning att tjejerna får hantera det själva, i de fall offret är en tjej. Men tjejer ska inte behöva acceptera att bli utsatta för sexuella trakasserier, säger hon.

Att skolor väljer att blunda för problematiken menar hon ibland är ett resultat av negligering, ibland av en bristande kunskap om makt, kön, genusordning och sexualitet. Men i vissa fall är det en del av en medveten strategi, säger Katja Gillander Gådin.

– Om du har en friskola och vill att elever ska söka dit så vill du kanske inte uppmärksamma att det finns problem – vare sig det rör sig om kränkande behandling eller sexuella trakasserier.

Fakta: Sexuella trakasserier

Exempel på sexuella trakasserier:

  1. Att ta på någon på ett sätt som den inte gillar.
  2. Att skicka meddelanden om sex till någon som inte gillar det, till exempel genom sms eller chatt.
  3. Att visa sig själv på ett sexuellt sätt för någon som inte vill det, till exempel i webbkameran.
  4. Att ta bilder på någon som sen sprids utan att personen vill det.
  5. Att visa eller sätta upp sexuella bilder som känns obehagliga för andra.
  6. Att sprida sexuella rykten om någon, som att den personen har haft sex med många.
  7. Att göra något sexuellt med sitt kroppsspråk inför någon som inte gillar det.
  8. Att titta på någon på ett sätt som kan uppfattas som sexuellt och obehagligt.
  9. Att prata eller skämta om sex med någon som inte gillar det.

Det är den som blir utsatt som bestämmer vad som känns obehagligt.

Behöver du prata med någon?Både tjejer och killar kan exempelvis få hjälp via bris.se eller telefonnummer 116 111.

Källa: UMO

ANNONS