Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/8

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hud mot hud får för tidigt födda att må bättre

Östra sjukhuset är först i Sverige med att vårda även för tidigt födda barn på mammas bröst direkt efter förlossning, hud mot hud.
– Det var skönt att få sin bebis på bröstet direkt, säger nyblivna mamman Jessica Barclay.

Jessica Barclay födde sin son Elia den 11 november. En normal graviditet varar i 40 veckor.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Elia är mitt tredje barn och han föddes i vecka 34, berättar Jessica, när vi träffar henne på Östra sjukhusets neonatalavdelning.

Att få kontakt med sin nyfödde direkt var viktigt för henne.

– Det är en speciell känsla. Det hade nog känts lite läskigt om personalen hade gått iväg med honom till ett annat rum, säger hon.

"Stärker anknytningen"

Det var så man gjorde förut på Östra sjukhuset. Då togs alla för tidigt födda barn direkt från förlossningen ut till speciellt barnrum, där olika former av medicinsk utrustning kunde kopplas på. Ofta behöver de tidigt födda någon form av andningshjälp och hjälp att hålla temperaturen. Barnet fick sedan ligga i kuvös under transporten till neonatalavdelningen.

Sedan flera år vårdas nyfödda fullgångna barn hud mot hud på sin mamma direkt efter förlossningen.

– Det stärker anknytningen mellan mor och barn och den första timmen är viktig, forskning har visat att då är både mor och barn extra öppna för kontakt. Därför ville vi ge även de tidigt födda barnen samma möjlighet, säger Elisabet Hentz, överläkare på neonatalvården vid Östra sjukhuset.

Nu vårdas även barn födda i graviditetsvecka 28 till 34 hud mot hud på förlossningen på Östra sjukhuset. Hur länge barnet kan vara i famnen styrs av hur barnet och mamman mår.

– Det började som ett projekt 2017 men sedan i somras har vi det som en rutin, en ordinarie del av vårdarbetet och det är vi väldigt stolta över, säger Elisabet Hentz, som tillsammans med Kerstin Wållgren tog initiativet till det nya sättet att arbeta.

Barnens stressnivåer minskar

Kerstin Wållgren är barnsjuksköterska och verksamhetsutvecklare vid neonatalvården vid Östra sjukhuset.

– Det var när Elisabet och jag gick en kurs i kvalitetsförbättrande utvecklingsarbete som vi insåg att nu var det dags att hitta en metod och ett strukturerat och patientsäkert arbetssätt för att kunna erbjuda barn födda i vecka 28-34 den här viktiga möjligheten, säger Kerstin Wållgren.

Hur påverkas barnen?

– När ett barn föds ska hjärtat och andningen ställa om sig och anpassa sig till livet utanför mammans mage. Förutom den viktiga anknytningen gör hud mot hud-kontakten att hjärtfrekvensen och andning stabiliseras snabbare, att amningsprocessen stimuleras och barnen blir mindre stressade och mår bättre, förklarar Elisabet Hentz.

Den tidiga hud-mot-hudvården fortsätter på neonatalavdelningen. Där märker man att viktuppgången påverkas positivt, barnen får en jämnare temperaturreglering och de sover bättre.

"Finns mycket värme och kärlek"

Arbetet har gjorts i nära samarbete med barnmorskor och annan personal på förlossningen. Ett team med läkare, sjuksköterska och undersköterska och deras utrustning från neonatalavdelningen, finns med redan i förlossningsrummet.

– Det trångt men det finns mycket värme och kärlek. All personal är medveten om hur bra det här är framförallt för barnen, men även för mammorna, säger Kerstin Wållgren.

Hon vill särskilt ge en eloge till undersköterskorna på neonatalavdelningen.

– De ska ha massor av cred. Här är det de som är kulturbärare. En stabil grupp som ser till att arbetet alltid blir gjort. De är guld värda.

Fotnot: Världsprematurdagen 2018 infaller på lördag den 17 november. I Sverige arrangerades i samband med den seminarier om för tidigt födda barn på fem orter, bland annat i Göteborg under torsdagen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.