Hon lever med sorgen varje dag

När Ulla-Maj Slobergs man Carlo fick Alzheimers föll hela deras liv isär. Trots att det gått fyra år, lever hon fortfarande med sorgen och skuldkänslorna över att ha lämnat honom ifrån sig.

ANNONS
|

Det är på dagen fyra år sedan samtalet kom. Ulla-Maj Slobergs man Carlo hade sedan länge diagnostiserats med Alzheimers och nu hade han fått en permanent plats på ett äldreboende nära deras lägenhet i Västra Frölunda. Flyttdagen var bara fem dagar bort.

– Det var alldeles för snabbt, det var fruktansvärt. Jag fick en fysisk chock som jag lever kvar i än i dag. Jag var inte alls beredd på att lämna honom ifrån mig, säger Ulla-Maj Sloberg.

Blev djupt deprimerad

Samtidigt förstod hon att hon inte hade något val. Hon var själv dålig, hade blivit djupt deprimerad, förlorat matlusten, tappat 15 kilo och var sömndepraverad. De hade försökt med avlastning hemma och växelboende, men det hade inte fungerat. Hennes barn hade bestämt sig, det behövde hända något.

ANNONS

– Men jag lever med skuldkänslorna varje dag. Jag har varit på boendet i stort sett dagligen sedan han flyttade. Men det är tuff, för varje gång jag ska lämna honom för att gå hem så blir han förtvivlad av ångest, säger Ulla-Maj Sloberg.

LÄS MER: Så har tillvaron för demenssjuka förbättrats

Hon beskriver det som att sjukdomen smög sig på dem. Långsamt började hon märka att något inte stämde. I dag kan hon säga att han varit klart sjuk i tio år, men att de första tecknen på förvirring och personlighetsförändringar kom redan för femton år sedan.

– Det är en så sorlig historia, för den är så långdragen för Carlos del. Han har fått lida så fruktansvärt, så länge. Han ville inte flytta från vår lägenhet, och den hemlängtan har han kvar och den påminns han om varje gång jag är där, säger hon.

Träffades när de var tio år

I dag har Carlo Sloberg förlorat mycket av sitt språk, men Ulla-Maj kommer förberedd med ett tema de kan prata om, ett gäng fotoalbum, en termos med kaffe, bulle och en kortlek. De har många minnen att gå igenom. De träffades när de var tio år, 1941, och bodde i samma lägenhetshus på Hisingen.

ANNONS

Ett par år senare blev de kära och i november firar de 65-årig bröllopsdag. Men trots glädjen, är det inte helt okomplicerat för Ulla-Maj att hälsa på.

– Carlo är besatt av mig. På ett sätt har han alltid varit det, men det har trappats upp i takt med sjukdomen. När han började förändras blev han mer och mer på mig, som en igel. I dag kan han sitta i timmar och berätta att han älskar mig och fråga mig gång på gång om jag älskar honom tillbaka. Det tar hårt på mina mentala krafter, för det är ju inte sunt.

LÄS MER: Parets gemensamma framtid gick förlorad

Samtidigt kan hon inte sluta gå dit. Hon vet att han har det bra på hemmet, som hon ser från sitt vardagsrumsfönster. Och hon vet att han inte ens minns om hon varit där.

– Jag vet aldrig om jag gör rätt eller fel. Ska jag gå dit och ge honom ett par timmarna av glädje, när han känner en så stor förtvivlan när jag går? Han blir så glad när jag kommer, men samtidigt tar det inte lång stund innan han börjar attackera mig och fråga när jag ska ta med honom hem, säger hon.

ANNONS

"Sök hjälp. Det är ovärdeligt"

Processen har varit lång och är fortfarande pågående. Det viktigaste för Ulla-Maj har varit stödet hon fått från sina barn, barnbarn och vänner. Men hon är också tacksam för den hjälp hon fått från samhället.

– Jag har väldigt mycket glädje i mitt liv också, man får inte glömma det. Och jag är oändligt tacksam för att hjälp jag fått, särskilt från Anhörigcentrum. Det enda jag kan säga till andra i liknande situationer är att sök hjälp. Man får hjälp. Och det är ovärderligt.

Fakta: Nationellaanhörigdagen

  1. I dag firas den internationella anhörigdagen i hela Sverige. I år ligger fokus på demens.
  2. Ungefär 1,3 miljoner personer i Sverige vårdar eller stöttar en närstående på grund av sjukdom, missbruk eller funktionsnedsättning.
  3. I Göteborg uppmärksammas dagen med ett arrangemang på Stadsbiblioteket mellan kl 15.00 - 17.30.
  4. Där kan du lyssna till Eva Ottosson som pratar om hur det var när Alzheimer drabbade hennes man Micke tidigt i livet och professor Henrik Zetterberg om de bakomliggande orsakerna till olika demenssjukdomar och de senaste rönen inom behandling.

Fakta: Alzheimers sjukdom

  1. Alzheimers sjukdom står för ca 60 procent av alla fall av demens i Sverige. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning.
  2. Sjukdomen kommer smygande och den drabbade brukar märka av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Efterhand försämras språk, tidsuppfattning och andra kognitiva förmågor. Oro och ångest är vanliga symptom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar tillhör sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom.
  3. Alzheimers sjukdom har ett utdraget förlopp under fyra till tio år, i vissa fall ännu längre. Symtomen kan i tidig fas lindras men förloppet går inte att hejda. Den drabbade får allt svårare att klara sin dagliga livsföring när en allt större del av hjärnan skadas. Idag bedrivs en livaktig alzheimerforskning men för närvande finns inga botemedel mot sjukdomen som till slut leder till döden.
  4. Källa: Svenskt demenscentrum
ANNONS