Henrik Wallgren vandrar mot våren

ANNONS
|

Vad är det nu du hittat på?

– Jag ska helt enkelt gå och leta upp våren. Det har ju varit en lååång vinter. Och nånstans finns våren där nere.

Vart tror du våren finns just nu?

– Nånstans i södra Europa. Men jag vet ju inte vart jag kommer möta den. Kanske i södra Tyskland eller så.

Hur definierar du våren? När vet du att du är framme?

– Ett blommande träd. När jag ser det första så vet jag att jag är framme. Då är målet nått. Mission completed.

Kommer du orka? Det verkar jobbigt.

ANNONS

– Jag vandrar tillsammans med min kompis Martin Westerdahl. Han är gammal elitseglare och äventyrare och en enorm tävlingsmänniska. Vi kommer komplettera varann bra. Sen har vi väldigt lätt packning och kommer inte att bära mer än absolut nödvändigt. Jag har också vandrat hela vintern här hemma. Gått en mil om dan eller så. Så jag är skapligt van. Sen kan det hända att vi får lift ett stycke, får låna en cykel eller så. Det håller vi öppet. Men det får inte kosta nåt. Och, nej, vi kommer inte ta tåget.

Hur kom ni på idén?

– Det handlar om att söka frihetskänslan. Lite meningen med livet om du så vill. Jag ser detta som ett litterärt och lite filosofiskt projekt mer än ett äventyr.

Mer Santiago de Compostela och mindre Göran Kropp, alltså?

– Exakt så.

När får vi läsa det första inlägget på bloggen?

– Vi startar från Röda Sten klockan 12 lördag den 6 mars. Meningen är att den första rapporten ska komma strax därefter. Från typ Kållered eller så.

Vad är det värsta som kan hända?

– Att jag får ett tokbryt vid Hallandsåsen. Och avbryter allt och åker hem. Då får jag väl gömma mig i en sommarstuga och skämmas.

ANNONS
ANNONS