Hårdare bud väntar för religiösa friskolor

En vanlig eftermiddag på Katolska skolan samsas 407 elever från upp emot 50 olika nationer på två asfaltsbelagda skolgårdar. Skolan har funnits i olika former sedan slutet av 1800-talet, och har i dag klasser från förskola upp till 9:an.

Aloysius och Rosanna Nnaji åker med sina fyra döttrar Aimee, Annelie, Amelia och Andrea från Bergsjön till skolan i Örgryte varje dag. Trots avståndet var det ett enkelt val att skriva in barnen på Katolska skolan.

– Vi är katoliker, men det är inte religionen i sig som är det viktigaste, säger Rosanna Nnaji. Det handlar om att skolan har vissa grundvärderingar – förståelse, respekt, kärlek och disciplin.

– Och en god utbildning, fortsätter Aloysius. Det finns muslimer här också, som söker sig till skolan för att de delar samma grundvärderingar.

Flyttade från Manchester

De flesta av eleverna på skolan är katoliker, bortsett från några enstaka som är muslimska eller ortodoxa,enligt rektor Paddy Maguire. Hon flyttade från Manchester för att Katolska skolan i Göteborg sökte lärare.

– Jag ville se hur det var, säger hon. Nu har det gått 37 år och jag är fortfarande kvar.

Enligt skolplanen måste religiösa friskolor erbjuda samma typ av undervisning som andra skolor, men de timmar som avsätts som ”skolans val” får vara religionsundervisning. Dessutom kan det finnas religiösa inslag under resten av skoldagen, så länge det inte inverkar på undervisningen.

Förutom två gemensamma mässor per termin, har varje enskild klass på Katolska skolan en lektion i veckan som tillbringas i kapellet.

– Vi kallar timmen för Tro och liv, säger läraren Michele Pestalozzi. Det kan vara en andakt, eller ett samtal.

Han är själv katolik, och undervisade tidigare på en friskola i Visby.

– Det jag saknar på icke-konfessionella skolor är en syn på människan som inkluderar den andliga biten, säger han. Det är inte bara hjärnan som ska fyllas på med kunskap, utan även själen.

"Här känner de igen miljön"

Varje förälder har sina skäl till varför de väljer en religös skola, men på Katolska skolan uppskattar Paddy Maguire att ungefär hälften söker sig dit på grund av religionen. Den andra hälften gör det för att de uppskattar disciplinen, och att man pratar ”samma språk” i skolan som i hemmet.

– Många av föräldrarna är invandrare, och känner sig ganska främmande för det svenska sekulära samhället, säger Paddy Maguire. Här känner de igen miljön.

Katolska skolan följer av nöd den böljande debatten om religionens vara eller icke-vara i skolan. Ibland krokar den i diskussioner om det fria skolvalet, ofta nämns segregation och otillbörlig påverkan av elever.

Har skärpt tonen

Hälften av Sveriges riksdagspartier har skärpt tonen mot konfessionella skolor. I våras tog Socialdemokraterna beslut om att verka för ett förbud mot religiösa inslag i skolan. En ståndpunkt som de delar med Vänsterpartiet och i viss utsträckning med Liberalerna, som vill se striktare kontroller av religiösa friskolor. Partiets kvinnoförbund Liberala kvinnor går ännu längre och kräver ett totalförbud mot religiösa friskolor. Miljöpartiets Gustaf Fridolin har i sin roll som utbildningsminister sagt att religiösa friskolor ska kontrolleras hårdare.

Religiösa friskolor, eller konfessionella friskolor som de också kallas, berättigades skolpeng genom friskolereformen som trädde i kraft 1992 av det då borgerliga minoritetsstyret. Ända sedan lagändringen gick igenom har den varit ifrågasatt – delvis för att den underlättade för religiösa samfund att driva skolor.

När den dåvarande Alliansregeringen reformerade skollagen 2010 förtydligades att religiösa inslag skulle vara förbjudna i undervisningen, men fick förekomma under resten av skoldagen om de var frivilliga. Även konfessionella inslag som ligger under ”skolans val”, som fördjupad undervisning inom kristendom eller islam, ska gå att byta bort mot icke-konfessionella alternativ om eleven vill.

Sju religösa grundskolor

I Göteborg finns sju religiösa grundskolor, och en gymnasieskola. Hälften av dem har startats efter att friskolereformen trädde i kraft 1992 och majoriteten är kristna. En skola har judisk profil, två skolor tillhör samma huvudman och har islamisk profil.

Robert Hammarstrand, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna i Göteborg, är orolig för att konfessionella friskolor ökar på den splittring som redan finns i Göteborg på grund av bostadssegregationen. I våras var han kongressombud när S antog ståndpunkten att man vill förbjuda religiösa inslag i skolan.

– Friskolor får i dag ägna sig åt religiös påverkan, vilket våra andra myndigheter inte får. Det anser vi är fel. En myndighet måste vara neutral, både politiskt och religiöst. Vi tycker att man som barn ska utvecklas till en självständig och kritiskt tänkande individ, och det faller om man utsätts för religiös påverkan under skoltid.

"Elevernas rätt är en saklig och allsidig utbildning"

Även för barn som kommer från religiösa familjer, och kanske främst får sin religiösa påverkan hemifrån, tycker Robert Hammarstrand att skolan ska vara en neutral arena.

– Där kan man i så fall både få chansen att växa i sin religiositet, eller så kan det börja gro lite tvivel. Det är det som är finessen med att ha en neutral skolgång.

Förslaget som antogs enhälligt på S-kongressen i våras lyder: ”Vi vill ha en skola fri från konfessionella inslag, med respekt för de internationella åtaganden som Sverige ingått och de nationella minoriteternas ställning.” De får stöd från Lärarnas Riksförbund, som länge varit kritiska till religiösa friskolor.

– Vår ståndpunkt har hela tiden varit att elevernas rätt är en saklig och allsidig utbildning. Skolan är till för att ge alla elever möjligheter att skaffa sig tillräckligt mycket kunskaper för att kunna göra egna val, och i det ingår även religion, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

I skollagen står i dag att konfessionella inslag är tillåtna utanför undervisningen, men de måste vara frivilliga. Enligt Åsa Fahlén är knäckfrågan hur frivilligt det faktiskt är att delta i religiösa aktiviteter. Att en skola som Katolska skolan i Göteborg skulle motverka segregation genom att samla elever från olika stadsdelar tycker hon inte är ett argument som håller i längden.

– Det stora problemet är bostadssegregationen, men den behöver inte motverkas genom religion. Där kan man ta till andra åtgärder, säger Åsa Fahlén.

Mitt emellan Katolska skolan och Lärarnas riksförbund ställer sig Liberalerna. Hösten 2016 antog partirådet ståndpunkten att inga nyetableringar av konfessionella friskolor skulle tillåtas, men att de som redan finns i dag skulle få fortsätta med sin verksamhet så länge de följer skollagen. Partiets kvinnoförbund, Liberala kvinnor med Gulan Avci i spetsen, vill att alla konfessionella inslag i skolor ska bort. Den slutgiltiga skrivelsen var en kompromiss, enligt Helene Odenjung, kommunalråd och gruppledare för L i Göteborg.

– Jag tycker inte att retroaktiv lagstiftning är bra, och det finns konfessionella skolor som fungerar väl sedan länge. Skälet till varför det här började diskuteras var att man började se fler ansökningar om att få starta grundskolor. Förhållandevis många hade religiös inriktning, och i den gruppen var det många som låg i utanförskapsområden och hade muslimsk inriktning. Vi är oroliga för hur det påverkar integrationen, säger Helene Odenjung. Bostadssegregationen är absolut grundproblemet, framför allt i Göteborg, men segregationen blir inte mindre av att av en muslimsk skola etablerar sig i ett område.

Liberalerna står fortfarande bakom det fria skolvalet, trots att det är den andra största faktorn bakom skolsegregationen. Det enligt en rapport som presenterades av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 2015. Var vi bor påverkar fortfarande skolornas elevsammansättning mest, men det fria skolvalet har bland annat medfört att elever med svensk bakgrund söker sig bort från kommunala skolor när andelen elever med utländsk bakgrund är hög.

"Ville att barnen skulle gå i en skola som låg nära där vi bodde"

Abdi Aziz bor nära muslimskt inriktade Römosseskolan i Gårdsten, vilket är ett av skälen till att fyra av hans barn gått på skolan, och att det femte precis börjat på den tillhörande förskolan. Familjen är muslimer, men det påverkade inte valet lika mycket som geografisk närhet och rekommendationer.

– Vi ville att barnen skulle gå i en skola som låg nära där vi bodde, och hade hört gott om Römosseskolan från vänner och bekanta, säger Abdi Aziz. Vi hade också hört att den kommunala skolan i Gårdsten inte var bra, att det var stökigt och att barnen inte lärde sig tillräckligt bra. På senare tid har jag förstått att ryktena om Gårdstensskolan egentligen var överdrivna, men då hade barnen redan hunnit börja på Römosse och fått kompisar där.

I Göteborg har Römosseskolan varit den religiösa friskola som fått mest uppmärksamhet de senaste åren. Skolan etablerades 1998 och drivs av Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg. Rektor är den tidigare moderate riksdagsledamoten Abdirizak Waberi. År 2011 utförde Skolinspektionen en så kallad fördjupad tillsyn, efter att man fått in flera anmälningar om att det bland annat förekom kränkningar och obligatoriska religiösa inslag. Inspektionen ledde till skarp kritik mot skolan. Waberi, som hade varit rektor sedan 1998, var vid tillfället tjänstledig. Nu är han tillbaka som rektor på Römosseskolan. GP har försökt nå Waberi utan framgång, och har även varit i kontakt med skolans studierektor som inte ville ställa upp på en intervju.

Två av Abdi Aziz barn gick på skolan under den period som Skolinspektionens skarpa kritik kom, och han var väl medveten om det fanns problem.

– Det fanns vissa lärare som betedde sig illa mot eleverna, säger han. Då gick vi till rektorn och krävde att han skulle ta tag i det. Men på det stora hela har mina barn varit jättenöjda med skolan, kunskapsmässigt. De har fått bra resultat.

Skolinspektionens senaste besök på skolan var 2015. Då ansåg man att skolan behövde göra mer för att alla elever skulle få studiero på lektionerna, vilket också åtgärdades genom att mer personal sattes in på lektioner som hade varit stökiga. Jämför man niondeklassarnas resultat på de nationella proven med närliggande Gårdstensskolan, får Römosseskolans elever genomgående bättre resultat. Betydligt fler hade också godkänt i alla ämnen när de gick ut, 65 procent mot Gårdstensskolans 39 procent. Bilden är densamma om man jämför med kommunala Vättleskolan och Lövgärdesskolan som ligger i närheten.

För Abdi Aziz är det självklart att religiösa samfund ska få driva friskolor – så länge de håller sig till svenska lagar och regler. Till exempel tycker han inte att man ska skilja på tjejer och killar i skolan.

– Den religiösa friheten ska ges samma värde som andra friheter. Man kan inte hindra religiösa samfund från att driva skolor, samtidigt som man låter företag göra det.

Förutom närhet, kvalitet och religiös övertygelse, kan ett skäl till att välja en konfessionell skola vara att man vill slippa bli ifrågasatt. Det visar en studie som gjordes av skolforskaren Gunnel Mohme 2015. Hon frågade då en grupp somaliska tjejer i Stockholm och deras föräldrar varför de valt en muslimskt inriktad friskola. Många sa då att de inte ville riskera att tjejerna skulle bli diskriminerade på grund av sin tro, hudfärg och somaliska bakgrund. Mohme skriver att skolvalet ”också [var] ett sätt för föräldrarna att återfå något av det värde de känner gick förlorat när de kom till Sverige – att bli erkända och slippa uppleva utsatthet.”

För Robert Hammarstrand är det en fråga för de arenor där personer blivit diskriminerade.

– Har du blivit dåligt behandlad på en skola till exempel, då ligger ansvaret på den skolan att arbeta med sin värdegrund.

Socialdemokraternas hållning är också, till skillnad från Liberalernas, att även de konfessionella skolor som i dag fungerar bra ska tvingas ta bort de konfessionella inslagen.

– En skola som är välfungerande har en bra grund att stå på. Blir det en regeländring får man anpassa sig till de nya förutsättningar som gäller då.

Men för Paddy Maguire på Katolska skolan i Örgryte är saken klar. Om de inte längre får ha några konfessionella inslag under skoldagen, lägger de ner.

– Då förlorar vi vårt existensberättigande, eftersom vi då inte följer våra stadgar.

TEXT

Caroline Widenheim

caroline.widenheim@gp.se