Hård press på Afghanistan när hundratusentals återvänder

Hittills i år har 260 personer återvänt till Afghanistan från Sverige. De allra flesta har, åtminstone på pappret, gjort det frivilligt. De utgör dock bara en minimal del av de flyktingar som återvänder till ett land som enligt nya rapporter är osäkrare än på flera länge.

Tidigare tog Afghanistan bara emot medborgare som återvände självmant. Men i oktober 2016 tecknade den svenska och den afghanska regeringen ett samarbetsavtal som bland annat innebär att även de som utvisas med tvång ska tas emot. Migrationsverket förväntade sig att det avtalet skulle leda till ett större antal frivilligt återvändande. Så tycks det inte ha blivit. Enligt de senaste siffrorna, från början av juli, har 224 personer frivilligt rest tillbaka under 2017. Det kan jämföras med 871 personer under helåret 2016.

Försämrat säkerhetsläge

Till saken hör att säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats under året. Det visar bland annat en färsk rapport från Migrationsverkets analysorgan Lifos. Den bilden delas av Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén – en biståndsorganisation som verkat i landet sedan 1980-talet.

– I dag skulle vi inte skriva under på att något område i Afghanistan kan klassas som riktigt säkert. Vi kan konstatera att väpnad konflikt har spridits till delar som tidigare var säkra, talibaner etablerar skuggregeringar, IS har blivit en aktör de senaste åren och det sker attacker i de flesta provinser, säger han.

Under måndagen publicerades en ny FN-rapport som visar att 1662 civila dödats i landet under första halvåret 2017,som varit det blodigaste sedan rekordåret 2014.

Vill begränsa återvändandet

Den senaste tiden har det kommit flera indikationer på att afghanska myndigheter vill begränsa antalet flyktingar som återvänder. För några veckor sedan gjorde till exempel två afghanska ministrar ett utspel där de vädjade om att Sverige och andra EU-länder skulle stoppa tvångsutvisningarna till landet.

I Svenska Dagbladet nämnde ministrarna ett brev som skulle ha skickats till svenska ambassaden i Kabul, vilket somliga tolkade som att återvändaravtalet med Sverige var på väg att sägas upp.

Varken UD eller Justitiedepartementet känner till att det skulle ha skickats ett brev med sådant innehåll.

– Det hade varit en väldigt stor grej. Men ingenting nytt har hänt vad gäller återvändaravtalet, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons pressekreterare Miriam Abu Eid till GP.

I fredags publicerade Dagens Nyheter en ny intervju med Afghanistans flyktingminister Sayed Hussain Balkhi, som återigen uppmanade Sverige att inte tvångsutvisa fler afghaner. – Vi har inte möjlighet att ta hand om dem, sa han till DN.

Han tillade dock att återvändaravtalet med Sverige inte kommer att brytas.

Över en miljon flyktingar återvänder

EU-kommission beräknar att drygt 80 000 afghaner kommer att utvisas från EU-länder under de kommande åren.

De utgör dock bara en bråkdel av alla afghaner som återvänder från flykt utomlands. De flesta befinner sig i Pakistan och Iran. Där har myndigheternas attityd hårdnat den senaste tiden, vilket lett till stora strömmar återvändande.

Enligt FN-organet IOM, International organisation for migration, har över 231 000 personer återvänt från Pakistan och Iran under 2017, en siffra som väntas stiga till 600 000 personer innan året är slut.

Så många återvände enbart från Pakistan under 2016. Sammantaget innebär det ett befolkningstillskott på en bit över miljonen på två års tid, i ett land som redan dras med dålig ekonomi och hög arbetslöshet.

– Det samlade trycket blir hårt i ett av världens fattigaste och trasigaste länder. Det räcker att titta på vår egen verksamhet för att se att trycket ökat kraftigt, med fler elever till skolorna och patienter till sjukhusen. På vissa ställen har det ökat med över 30 procent, säger Andreas Stefansson på Svenska Afghanistankommittén.

Tobias Svensson