Här är genen som kan ge stroke

Vissa människor drabbas lättare än andra av stroke. Nu har en forskargrupp i Göteborg identifierat genen som kan förklara varför.

ANNONS
|


    FoxF2 finns i en celltyp i hjärnans kapillärer som kallas pericyter. Det gröna i bilden visar en kapillär i hjärnan.
FoxF2 finns i en celltyp i hjärnans kapillärer som kallas pericyter. Det gröna i bilden visar en kapillär i hjärnan.

Den heter FoxF2 och alla bär vi på den. Men genen kan hos en del av oss både uppföra sig och se lite annorlunda ut. Det är just denna förändring som avgör varför vissa lättare drabbas av stroke, alltså hjärnblödning eller hjärninfarkt.

– Om vi lever tillräckligt länge kommer vi alla förr eller senare att få en stroke. Men nu kan vi visa varför vissa riskerar att drabbas tidigare än andra, säger Peter Carlsson, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Han har lett forskarlaget i Göteborg, vars studie nu publiceras i den ansedda tidskriften Lancet Neurology.Studien bygger på ett stort internationellt samarbete, där genetisk och medicinsk information från mer än 150 000 personer har analyserats, och där Göteborgsforskarna undersökt genens funktion i möss.

ANNONS

–Resultaten visar att det största bidraget till medfödd stroke-risk kommer från genen FoxF2. Vi fann att denna gen ger hjärnans blodkärl deras unika egenskaper, den så kallade blod-hjärnbarriären, säger Peter Carlsson.


    FoxF2 finns i en celltyp i hjärnans kapillärer som kallas pericyter, det blåa i bilden, som visar huvudet av ett musembryo under 13:e dräktighetsdagen.
FoxF2 finns i en celltyp i hjärnans kapillärer som kallas pericyter, det blåa i bilden, som visar huvudet av ett musembryo under 13:e dräktighetsdagen.

Han kallar det ett viktigt genombrott i forskningen kring stroke.Forskningsresultatet innebär att man i framtiden kan sätta in förebyggande behandling, till exempel blodtryckssänkning, för personer i riskzonen.

Det innebär också att läkemedel kan tas fram som kan stärka blodkärlen i hjärnan.

– Det är också lättare att motivera sig att förändra sin livssituation, till exempel börja motionera eller sluta röka, om man vet att man har en förhöjd risk, att det inte bara handlar om en allmän rekommendation, säger Peter Carlsson.

Men för att kunna identifiera individer med hög risk behöver forskarna kartlägga genförändringarna i detalj. Det blir forskarlagets nästa steg.


    Peter Carlsson, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet som har lett forskarlaget.
Peter Carlsson, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet som har lett forskarlaget.

Så det är ingen idé att springa iväg till vårdcentralen och undersöka sina gener?

– Nej, det är för tidigt. Alldeles för många skulle få svaret att man har en förhöjd risk. Vi måste vänta tills vi vet mer, säger Peter Carlsson.

När det blir verklighet kan han inte säga, mer än att ”det kommer att hända inom en inte alltför avlägsen framtid”.

– Då vet vi i detalj vilka genvarianter som påverkar blodkärlen i hjärnan.

ANNONS

FAKTA: Livsstil, miljö, gener – och en portion slump

  1. Stroke är en hjärnskada som uppstår då delar av hjärnan drabbas av syrebrist, antingen som resultat av en blodpropp, eller ett brustet blodkärl.
  2. Högt blodtryck, rökning och stress är exempel på faktorer som ökar risken för stroke, men även ärftliga faktorer spelar stor roll.
  3. Risken för att drabbas av stroke styrs till ca 40 procent av generna.
  4. Resterande 60 procent beror på livsstil, miljö – och en portion slump.
ANNONS