gp.se en tårtbit i medievärlden

ANNONS
|

Det hela började för tio år sedan. Några GP-medarbetare åkte på studieresa till USA för att kolla in det nya fenomenet Internet.

- Vi fattade först inte vad det var för någonting när vi kom till USA eftersom det ännu inte var känt hemma.

Men så fort Per Andersson-Ek kom hem så rapporterade han till GP:s ledning om Internet som något stort som kommer att beröra alla medier. Planerna för en nätupplaga av GP växte entusiastiskt fram.

Det var sommar 1995 och Göteborg stod värd för VM i friidrott. Ett evenemang som hade genomslagskraft både i Göteborg, Sverige och i sportvärlden. Ett perfekt tillfälle för premiären av gp.se.

ANNONS

Till en början var tanken att nättidningen skulle spegla papperstidningen och publiceringen skedde parallellt. Det hände att papperstidningen inte vill släppa nyheter till nätupplagan för att på så sätt missa nyhetens exklusivitet.

Under Gulfkriget 1999 rapporterade GP:s utrikeskorrespondent Jan Arell och fotografen Per Wahlberg från södra Irak. Under ett flyganfall skadades Jan Arell av glassplitter.

Nyheten var ett hett scoop vilket gjorde att GP valde att vänta med publiceringen till papperstidningen dagen efter. Vad man inte räknade med var att nyhetsbyrån AP spred nyheten till andra svenska medier som snabbt la ut den på nätet. GP var därmed inte först med nyheten om den svenska reportern som skadats i Irak - och som dessutom var tidningens egna utsända.

Misstaget gjorde att uppfattningen om publicering på nätet ändrades. GP förstod att styrkan med gp.se var snabba nyheter, korta förstahandsversioner och ständig uppdatering.

Förutom den snabba omsättningen på nyheter insåg GP också att det nu fanns en möjlighet till interaktivitet med läsarna.

- När vi vid jul uppmanade svenskar som bodde utomlands att skicka in julberättelser och vi fick in bilder från hela världen så förstod vi snabbt vilka möjligheter webben innebar.

Trots oslagbar snabbhet och möjlighet till interaktivitet hade den nya medieformen svårt att få förståelse både internt på GP och i branschen som helhet. Teknikfrånvända journalister vågade sig inte på att jobba med webben. Det var något som uppfattades som krångligt att lära sig vilket det fanns grund till. Systemet gick ut på att knacka html-kod och var allt annat än användarvänliga.

ANNONS

- Till en början kallades vi lite skämtsamt för Rymdredaktionen. Det vi gjorde sågs som något nytt trots att det vi bara var vanligt publicistiskt arbete fast på annat sätt, säger Per-Arne Fernsund som tillsammans med Per Andersson-Ek utvecklade gp.se.

Men GP trodde på sitt nya barn vars redaktion placerades mitt i hjärtat bredvid centralredaktionen i GP-huset.

Där befinner den sig fortfarande.

ANNONS