Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/7

GP GRANSKAR: Gängens maskineri – knarket

Det pågår helt öppet. Pojkar byter påsar mot sedlar, vitt pulver säljs direkt från bilfönster. Dag efter dag, timme efter timme. Utan rädsla för polisen. GP har kartlagt gatuförsäljningen av knark i Göteborg.

En vardagskväll. 23-tiden. Uteserveringarna på Andra Långgatan trängs av ölglas och universitetsstudenter som spenderar CSN-pengar. Läderjackor och Fjällräven-väskor överallt. Det stinker av alkohol och nikotin.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Precis utanför 7-Eleven står en svart Toyota parkerad. Bilen är på pappret avställd och registrerad på en man i Malmö – en av Sveriges värsta bilmålvakter med 2 919 bilar skrivna på sig. Det är i närheten av denna bil som en svartklädd man i 30-årsåldern kommer fram till GP:s reporter.

Här erbjuder langaren GP att köpa narkotika på Andra Långgatan.

– Vill du ha?
– Vadå? Vad kostar det?
– 800. En gubbe. Rent. Jag har det där borta, säger mannen och börjar gå bortåt. 
Vi följer efter. Ordet "gubbe" är kodord för "gram" – ofta kokain. På gatan brukar ett enda gram kosta mellan 800 och 1200 kronor.

– Jag har kepsen på mig för att jag blev gripen av polis i förrgår. De sa att jag inte fick komma mer till Andra Långgatan. De var här igen för tio minuter sen. Men det är inga problem. Vi gör affärer, säger mannen.
Vi går längs den kladdiga Andra Lång-betongen täckt av cigarettfimpar och urin. På vägen säger vi att vi inte är intresserade.
– Kom med så får du se först. Jag har ett hekto med mig. 100 gram. Jag skojar inte. Du kan få behålla mitt bankomatkort för säkerhets skull. Var inte orolig mannen, säger han.

I korsningen Nordhemsgatan rör vi oss uppåt mot Tredje Långgatan. Väl framme svänger vi höger. Ett sällskap vid en uteservering i korsningen tittar på oss när mannen saktar in och efter några meter sätter sig ner på huk vid ett stuprör, mitt emot gamla polishuset. Från stupröret drar han fram en genomskinlig påse med ett vitt pulver i. Kokain. Påsen är försluten med ett gummiband och i storleken av en mindre tennisboll.
– Du kan sniffa. Du kan få ett gram. Testa, säger han och gestikulerar med fingrarna upp mot näsan.

Här gömde langaren knarket.

Knarkhandel pågår överallt

GP har i en veckas tid kartlagt narkotikaförsäljningen i Göteborg. Den pågår helt öppet – kväll efter kväll. Handeln pågår inte bara på Långgatorna. GP:s kartläggning visar att utbytet med pengar och knark sker över hela Göteborg. På shoppinggator i centrum, på torget i Hjällbo, utanför matbutiker i Biskopsgården, vid fotbollsplaner och kyrkor i Majorna och i den underjordiska spårvagnshållplatsen i Hammarkullen. Dag efter dag. Timme efter timme.

Enligt en färsk EU-rapport spenderar EU-medborgarna minst 230 miljarder kronor på olaglig narkotika varje år. Det är en av de mest lönsamma verksamheterna för den organiserade brottsligheten i Europa. I Sverige och inte minst Göteborg har vi sen flera år tillbaka sett konsekvenserna av den grova organiserade brottsligheten – delvis i form av allt grövre gänguppgörelser som även drabbat civila.

Bara de senaste åren har göteborgarna blivit vittnen till masskjutningar på Vår Krog & Bar, en bilbomb som dödade fyraåriga flickan Luna i Torslanda och senast åttaårige Yuusuf som dog efter att någon kastat in en handgranat genom fönstret till den lägenhet där han låg och sov. Även om motiven bakom många gängrelaterade våldsattentat på ytan kan handla om hämnd och sociala konflikter, så är det narkotikahandeln som i grunden fungerar som maskineriet.

Vid Nordstan och Brunnsparken pågår drogaffärer regelbundet.

"Tydlig koppling"

– Kopplingen mellan narkotikahandeln och den organiserade brottsligheten är väldigt tydlig. Det är ofta det som fungerar som motorn för verksamheten och är den stora inkomstkällan. Inte bara för förortsgängen utan även andra kriminella nätverk. Och gängkonflikter handlar inte sällan om narkotika, till exempel strider om försäljningsanspråk, säger Erik Siverbo, chef för polisens regionala underrättelseenhet.

Exemplen i Göteborg är många. Förra sommaren gjorde Göteborgspolisen ett rekordbeslag på 100 kilo cannabis – på gatan värt cirka 12 miljoner kronor. Knarket hade tagits in från Nederländerna och sen bearbetats och förpackats i en industrilokal mitt emot Ikea Bäckebol innan polisen slog till.  Den man som senare åtalades hade kopplingar till det så kallade Backagänget.

– Även utredningen kring skjutningen på Vår Krog & Bar visade ju väldigt tydligt att man var djupt involverade i storskalig narkotikahantering. Och för några år sen hade vi ett stort ärende där vi hittade cannabisodlingar i Skåne och Norra Bohuslän. Även då kunde vi belägga att det var lokala kriminella nätverk i Göteborg som var storkunderna. Att narkotika och organiserad brottslighet hör ihop är uppenbart och odiskutabelt, säger Erik Siverbo.

Läs även: Langaren Henrik: Så går det till

Narkotikan – en kamp mot gängvåldet

Det är tisdag och fortfarande ljust ute när en polispatrull stannar en bil på Soterusgatan, Hisingen. Ur bilen kliver två män och en kvinna ut. Bilen söks igenom med en polishund. En liten pojke i orange hjälm och ryggsäck cyklar förbi med sin pappa och betraktar nyfiket uppståndelsen. En av passagerarna sträcker upp armen och gör peace-tecknet. Efteråt grips en av de tre misstänkt för narkotikabrott.

På Västra Hisingen jobbar polisen sen i våras med ett så kallat medborgarlöfte. Syftet är att bekämpa det gängrelaterade våldet som under lång tid gäckat Göteborg. Det innebär bland annat att man just nu arbetar extra intensivt med att bekämpa just narkotikaförsäljningen, framför allt i Biskopsgården. Enligt lokalpolisområdeschefen Jörgen Thorén har det lett till att den öppna försäljningen kring Friskväderstorget och Vårväderstorget minskat.

Men flera oberoende poliskällor med insyn i Göteborgs narkotikaarbete säger till GP att försäljningen i praktiken bara flyttat på sig. En del till andra kvarter, en del till centrala stan. Till skillnad från Västra Hisingen finns inga medborgarlöften i centrum om att arbeta särskilt intensivt mot narkotikahandeln.

Sen i mars arbetar polisen på Västra Hisingen extra mycket med att bekämpa den öppna gatulangningen, framför allt i Biskopsgården. Bara de tre första månaderna beslagtogs över 20 kilo narkotika i stadsdelen.

Lätt att få tag på i centrum

Tisdag. 21.55. Nordstan.
– Vill du ha? Jag har, säger en kille i grön jacka och keps utanför Clas Ohlson och sneglar ner på sin axelremsväska.
Han pekar mot en bankomat i närheten.
– 600.

I Nordstan, Brunnsparken och på Kanaltorget framför Göteborgsoperan pågår försäljningen ständigt. Framför allt på kvällstid. När GP spanar ser vi pengar och små påsar byta ägare hela tiden.
Unga killar i kepsar, täckjackor och små väskor rör sig fram och tillbaka. De står i grupper utanför McDonalds, Clas Ohlson och utanför Nordstan strax intill Macforum. Många är minderåriga, de flesta mellan 14 och 20 år. En del rör sig mellan dessa platser och konstgräsplanen på Kanaltorget. Just detta område är välbesökt av polisen. När polisens lättidentifierade civilbilar passerar förflyttar sig en del till en lekplats i Västra Nordstan där affärerna fortsätter.

I princip varje polisinsats vid Kanaltorget leder till beslag av narkotika, framför allt hasch och marijuana.

För att signalera att man säljer eller vill köpa droger används vissa kodord. Att fråga någon om "en femma" innebär i praktiken att man frågar efter fem gram cannabis, och följdfrågan tillbaka är ofta om man är ute efter grönt eller brunt – marijuana eller hasch. De som inte själva har känner ofta någon annan i närheten som kan sälja.
– Jag känner en kille som kan fixa om du vill ha, erbjuder sig en kille i Nordstan och ger oss ett mobilnummer.

Många hänger kring Nordstan fram till sent på natten. Därefter hoppar en del på spårvagnarna 10 eller 11 hemåt mot Biskopsgården och Bergsjön. Enligt polisen bor en stor del av centrums gatuförsäljare i stadens ytterområden.

Langaren Henrik: "Jag är sällan orolig"

Det är ofta på gatan eller via skolkamrater som unga i Göteborg för första gången kommer i kontakt med langarna. Därefter fortsätter kontakten via telefon och internet. Så småningom, när säljare och köpare fått förtroende för varandra, dras en del ungdomar in i försäljningen själva. Det starkaste incitamentet är pengarna. GP träffar en kille som langat cannabis i Göteborg i många år. 

– Jag brukar köpa marijuana i paket av en grossist. Ett paket med 100 gram kostar mellan 5000 och 7000 kronor. Säljer jag ett sånt paket får jag ut 12 000. Så det är en ganska saftig vinst, säger Henrik som uteslutande säljer via kontakter.
Narkotikan köper han direkt från en så kallad knarkgrossist som odlar marijuana i en villa i Skåne. Periodvis har han köpt delar av narkotikan på krita och betalat av skulden nästa gång han hämtat en ny leverans. 

Det senaste året har gatuförsäljningen av narkotika blivit allt mer öppen i centrala stan.

De gånger Henrik inte velat ta så stora risker har han också agerat mellanhand. Då har han köpt ett större parti marijuana, ofta flera hundra gram, sparat en del för eget bruk och sen sålt vidare resten till andra langare dagen efter. Vinsten då blir inte lika stor, men mängden gör att den ändå kan hamna på mellan 4 000 och 8 000 kronor.
– Man tänker mer på riskerna ju äldre man blir. Man är inte ute efter "street cred" som man var förr, säger Henrik. 

Han bekräftar att många gängkonflikter i staden handlar om narkotikahandel. Överlag skulle han dock säga att risken för att åka fast är låg.
– Jag är sällan orolig. Jag har nog en fördel också för att jag ser typiskt svensk ut. Det har hänt att polisen tagit mitt kompisgäng och kontrollerat alla utom mig. Jag ser ganska oskyldig ut, säger Henrik.

"Sluta jaga folk som tar för eget bruk"

Fredag. Strax utanför Jerntorgets Brygghus står en bil parkerad. I framsätet sitter föraren – i baksätet två män. Den ene mannen har en tidning i knät. Ovanpå har han en påse vitt pulver som han portionerar ut med hjälp av en kniv. Hans kompanjon talar med någon som hänger utanför den öppna sidorutan.

En stund senare kommer en polisbil förbi. Männen i baksätet är inte längre kvar, men den manlige föraren kontrolleras av två polismän. I bilen hittar de en kniv och narkotika som tas i beslag. Kort därefter skrivs en anmälan om brott mot knivlagen och narkotikabrott – men mannen i bilen släpper polisen på plats. 

På gatan en bit bort möter GP fem personer i 25-årsåldern som står och röker utanför en pub. Likt många andra är de här för att ta en paus från tentaplugg på universitet eller njuta av en avslutad jobbvecka. När de fimpat och öppnar dörren för att bege sig inåt, sprids en varm vindpust ut mot gatan och skapar virvlar bland rökmolnen. Det är tydligt att röken inte bara kommer från vanliga Marlboro eller Prince.
– Jag blir erbjuden droger nästan varje gång jag är ute. Framför allt på Andra Lång och Avenyn, säger 27-årige Patrik och tar en klunk av sin India pale ale. 

Polisen i ett narkotikatillslag på Andra Långgatan.

Vi får nästan skrika för att höra varandra inne på puben. Sällskapet säger att mycket sker inne på klubbarna. Längs Avenyn och Magasinsgatan finns både privatpersoner och kroganställda som säljer. Inne på toaletter snortas kokain för fullt.
– Jag har inte bott här så länge och håller inte på själv. Men man lär sig snabbt var det finns, säger Anna samtidigt som någon tappar ett glas i bakgrunden.

Två i sällskapet tycker att man borde legalisera droger. De för långa resonemang om att kampen mot knarket i grunden är bortkastade resurser. Kolla Narcos på Netflix, tipsar de. Flera upplever att det blåser drogliberala samhällsvindar bland unga vuxna.

En som är för legalisering av narkotika är Stina. Själv beskriver hon sig som lite av en människorättskämpe. Hon är engagerad feminist, miljökämpe, vegan och har studerat globala studier och genusvetenskap på universitetet.
– Jag röker gräs för att det är avslappnande. Det är skönt när man är ett gäng och är hemma till exempel. Man blir go och slipper fyllan, säger Stina.

Drogerna, mestadels marijuana, köper hon från en kontakt. Fem gram kostar 600 kronor. Men var det kommer ifrån har hon aldrig frågat.
– Det är så himla stigmatiserat att ta droger. Jag tycker inte man ska hålla på och jaga personer som tar för eget bruk. Det skadar ingen. Det är väl bättre att man jagar verkligt kriminella? säger Stina.

Men enligt polisen så är det ju just narkotikahandeln som är med och underblåser gängkriminaliteten i Göteborg. Och den är ju du med och stödjer? Vad tänker du om det? 
– Ja, jo. Så kan man tänka. Jag har aldrig tänkt på det sättet, säger hon och skrattar nervöst. Efter en stund fortsätter hon:
– Ville du ge mig dåligt samvete har du lyckats.
Den pinsamma tystnaden dränks av klirrande ölglas och bakgrundsmusiken.

Fotnot: Patrik, Stina, Anna och langaren Henrik heter egentligen något annat.

Läs även: Polisen: Hinner inte bekämpa gatuknarket

Fakta: Knarket som säljs

Cannabis: Vanligaste gatudrogen. Röks som tobak. Finns i varianterna marijuana och hasch. Gatupris: 90 – 150 kronor/gram.
Kokain: Vitt pulver som sniffas. Förekommer mycket i krogmiljö. Gatupris: 800-1200 kronor/gram.
Amfetamin: Vitt pulver/tabletter. Kan ätas, drickas och injiceras. Gatupris: 150-250 kronor/gram.
Heroin: Pulver. Kan injiceras, sniffas och rökas. Gatupris: 800-1500 kronor/gram.

Läs mer om #NuÄrDetNog
Mest läst